Cinder

Okej, först och främst vill jag bara säga att den här boken inte alls var som jag hade trott innan. Jag trodde att det skulle vara en ganska förutsägbar Askungen-historia, och visst, lite förutsägbar är den, men jag gillar det!

Cinder lever i någon slags framtid där cyborger är ganska vanliga, men de står i låg kurs bland människorna och används ofta som slavar.
Hon bor tillsammans med sin förmyndare Adri, och dennes döttrar Pearl och Peony som såklart får allt de vill ha medan Cinder behandlas som skit.
Cinder vet inte mycket om sin barndom, bara att hon blev så skadad i en olycka att man var tvungen att ersätta hennes ena hand och ben och en del annat med metalldelar, och att hon adopterades av Adri's nu avlidne man. Nu livnär hon sig som mekaniker och lagar både sig själv, androider och alla andra nya tekniska prylar som alla människor har.
En dag på marknaden får hon i uppdrag att laga en android, och det är inget märkligt med det. Det konstiga är hennes uppdragsgivare- det är nämligen prins Kai.

Den nuvarande Kejsaren (Kai's far) har insjuknat i pesten som än en gång drabbat Jorden, och alla vet att Kai snart kommer att bli kejsare om ingen mirakulöst hinner hitta ett botemedel.
Cinder och Kai träffas igen, och Cinder kan inte låta bli att dras till honom, speciellt inte när det verkar som att han flirtar med henne. Såklart vet han inte att hon är en cyborg, och Cinder säger ingenting.
När Cinder's lillasyster Peony också blir smittad så får Cinder skulden och hennes styvmor skickar henne till pest-forskningen för att bli av med henne. Där träffar hon Dr. Erland och testerna han utför på henne visar att hennes kropp och historia är allt annat än vanliga. Vem är hon egentligen?

Samtidigt anländer den allt annat än trevliga Drottning Levana från Månen där hennes folk Lunarerna lever. Hon har bestämt sig för att bli kejsarinna på Jorden, och hon tänker inte låta någonting stoppa henne.

Jag tyckte jättemycket om den här boken! Den är lättläst och spännande och jag gillar alla Askungen-liknelserna och jag tycker om Cinder som karaktär.
Tyvärr är den aningen förutsägbar, men jag bryr mig inte. Jag ser redan fram emot fortsättningen.