Croak

Jag skrev ju lite om den här boken när jag började läsa den, men nu är den utläst, så här kommer en riktig recension med vad jag tyckte om hela boken.

16-årige Lex är kanske inte världens mest sympatiska person. Faktum är att hon är otrevlig, aggressiv och rent av rätt våldsam.
När hennes föräldrar ännu en gång får ett samtal från skolan om att hon slagit ner en annan elev, så får de nog. Sommarlovet är ändå nästan här, och trots protester så sitter snart Lex på en buss på väg till sin farbror Mort som hon typ aldrig träffat.
Mort bor i Croak, en liten håla med ca 80 invånare där han lever ett idylliskt liv på en gård med kor och annat liknande. Det är i alla fall vad Lex's föräldrar tror. Faktum är att de inte kunde ha mer fel.

Croak är ingen vanlig by och invånarna är verkligen inga bönder. I själva verket är de liemän, och deras boss Mort har stora planer för Lex sedan länge.
Hon introduceras snabbt i yrket och tillsammans med sin nya Titanic-älskande partner Driggs så lär hon sig snabbt att samla in döda människors själar för att föra dem vidare till "livet efter".

Lex gillar sitt nya jobb på nåt konstigt makabert sätt, men plötsligt börjar lik utan synlig dödsorsak dyka upp här och där. Det enda de har gemensamt ät helt vita ögon. Det pratas överallt om "oförklarliga" dödsfall, och i Croak blir detta en jättegrej. Någon dödar folk som inte ska dö, och när det visar sig att alla offren är ostraffade brottslingar så blir motivet tydligt för Lex och de andra.
Frågan är bara vem som är mördaren, och hur går morden till? Det verkar alldeles för komplext för att vara en vanlig mänsklig amatör.

När jag började läsa den här så älskade jag Lex trots att hon är så jobbigt dryg. Hon har en skön sarkasm och jag fortsätter gilla henne genom hela boken. Hon är liksom inte elak på riktigt.
Visst, det här känns ganska mycket som "Mitt liv som död", men ändå inte. Jag gillar den här idén mer än post-it lapparna och alla spöken. Croak är så mycket coolare än allt i den tv-serien.

Jag undrar dock om det här bara ska vara en bok, för jag skulle kunna tänka mig en fortsättning. Det känns som att det borde finnas en.

Hur som helst, jag gillar den väldigt mycket. Dessutom är den nästan spelblankt silvrig på hela omslaget. Mycket snyggt.