The midnight palace

Läser just nu The Midnight Palace, som är en av de spökhistorier för ungdomar som Carlos Ruiz Zafón (författaren till fantastiska Vindens skugga) skrivit. Förra året läste jag The Prince of Mist, som var helt fantastisk, och nu hittade jag den här och fastnade direkt.

En natt i maj 1916 rusar en man genom staden Calcutta, jagad av tre män. I sin famn har han två spädbarn, ett tvillingpar vars mamma just blivit mördad. Hans enda tanke är att han måste få barnen i säkerhet, för han vet att männen inte kommer att sluta jaga honom förrän de fått tag i barnen.
Till slut lyckas han i alla fall få barnen i säkerhet hos deras mormor, och strax efter det får männen tag i honom. Mot sin vilja tvingas barnens mormor att dela på dem, medveten om att de drar för mycket uppmärksamhet till sig så länge de är tillsammans.

16 år senare är Ben på en avskedsfest på St. Patrick's barnhem där han växt upp utan att veta något alls om sina föräldrar. Nu anses han som vuxen, och det är dags att lämna barnhemmet, men under festen dyker en äldre kvinna och en flicka i hans egen ålder upp för att prata med föreståndaren. Kvinnan har fått hotbrev som antyder att någon vet var tvillingarna befinner sig, och nu måste hon se till att Ben lämnar staden. Ben är ovetande om att de är släkt, men när barnhemmets föreståndare blir misshandlad så uppdagas hemligheten. Tillsammans med sin syster Sheere börjar han forska i sina föräldrars förflutna, och ju mer de får reda på, desto farligare blir det för syskonen och deras vänner.

Jag har inte läst klart den här boken riktigt än, men jag gillar den väldigt mycket. Carlos Ruiz Zafón har ett härligt språk och historien är inte lika spännande och spökig som The prince of mist, men ändå väldigt bra.

How I stole Johnny Depp's alien girlfriend

Det här kan ju lätt vara årets bästa titel på en bok! Jag ramlade över den på adlibris och kunde inte låta bli att köpa den.

David är 14 år och son till en av Frankrikes mest framgångsrika psykologer. Deras hus besöks regelbundet av galna ungdomar som hans pappa försöker hjälpa, men den här gången är det konstigare än vanligt. Zelda är deras nya inneboende och David tycker att hon är fullständigt galen. Hon tror på fullaste allvar att hon är 325 år gammal och att hon kommer från en planet som heter Vahalal. Hon är våldsam och allt annat än trevlig, men ändå kan inte David låta bli att dras till henne. Hon är nämligen också väldigt snygg och har en del intressanta egenskaper.
Den tredje gången hon lyckas rymma från deras hus (trots handbojor och låsta dörrar) så skickas David iväg till sin mamma i Paris för att vara i en säkrare miljö, men när de kommer fram så inser han att Zelda lyckats gömma sig i bilen, och nu plötsligt befinner sig i hans rum.
Hon behöver nämligen hjälp med uppdraget som gör att hon överhuvudtaget befinner sig på Jorden. Hon är här för att hitta sin utvalde- och det råkar vara Johnny Depp.
Nu måste hon hitta honom innan porten tillbaka till Vahalal stänger, och David blir direkt indragen i sökandet. Frågan är bara hur man hjälper någon som är helt galen och som troligtvis inte talar sanning.
Jakten runt Paris (där Depp förmodas befinna sig) börjar, och med hjälp av Davids styvsyster Malou så kommer de närmare och närmare målet, och kanske är inte allt som kommer ur Zeldas mun lögner...

Den här boken var faktiskt riktigt rolig. Högt tempo och lagom mycket galenskap för att jag skulle sträckläsa den utan att vilja sluta. Den känns lite som ett superhjälte-seriealbum, och jag skulle gärna se den som film. Skönt som avbrott från alla seriösa(?) böcker jag vanligtvis läser.

Starcrossed: Helena

Helena är extremt blyg och får ont i magen varje gång någon tittar på henne. Och de tittar på henne ganska ofta, eftersom hon är skolans vackraste tjej. Men det är inte bara på utsidan som hon är perfekt. Hon tvingar sig själv att hålla tillbaka på löpträningen för att inte vinna med onaturligt snabba tider och vet att hon är starkare än alla hon känner. Hon har helt enkelt alltid känt sig annorlunda.

När hon för andra natten i rad vaknar av hemska mardrömmar med blodiga fötter och värkande kropp, så börjar hon förstå att det är något annat på gång. Sedan träffar hon den nyinflyttade Lucas Delos i skolkorridoren och bara vet att hon måste döda honom. Hon kastar sig över honom inför hela skolan, och fastän hon är vansinnigt stark så klarar hon inte av Lucas. Är han likadan som henne? Och i så fall, vad är de för något?
Hatet fortsätter att blixtra mellan dem, och det är som att Helena inte styr sig själv längre, men med hjälp av Lucas familj så får hon äntligen reda på vem hon är, och hon visar sig ha betydligt fler livsfarliga krafter än hon någonsin kunnat ana. Dessutom verkar inga vapen kunna skada henne.

När hatet mellan henne och Lucas sedan går över till kärlek så får de reda på att deras liv är bundna till varandra, och att allt hänger ihop med en tragedi som hände i Troja för flera tusen år sedan.

Den här boken var faktiskt mycket bättre än vad jag trodde! Jag ville inte ens lägga ifrån mig den när jag börjat läsa. Det är dessutom bara första delen i serien Starcrossed av Josephine Angelini, och jag ser verkligen fram emot fortsättningen.

Bokhyllor! Ge mig!

Satt just och googlade bokhyllor, och kolla vad jag hittade. Jag vill ha den här röda träd-hyllan och jag vill definitivt ha den där som man kan sitta/ligga i och bara vara omgiven av böcker. Och en bokhylla som ser ut som tetris-bitar? Ge mig! Tetris är liksom den bästa formen av perfektion. Allt passar ihop perfekt, och när det blivit ordning och reda så försvinner det och sen vinner  man. Bästa spelet för ett kontrollfreak som jag.

Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow

Jag missade den här filmen när den gick på bio, och just nu är jag ganska glad över att jag hann läsa boken innan jag ser filmen, för boken är riktigt riktigt bra!

Den handlar om Jacob som är nittio år. Eller nittiotre. Det är inte så lätt att hålla ordning på åren längre. Han bor numera på ett sjukhem eftersom ingen av hans fem barn vill ta hand om honom, vilket gör honom ganska besviken. Varje söndag kommer någon för att hälsa på honom, och den här veckan är det extra speciellt, eftersom en cirkus slagit upp sitt tält utanför hans fönster. Alla gamlingarna är förväntansfulla inför söndagens föreställning, och när hemmets nyaste boende berättar att han en gång jobbat på en cirkus med att bära vatten till elefanterna, så får Jacob nog! Sitter den här mannen och ljuger alla rakt upp i ansiktet?! Jo, Jacob vet vad cirkusjobbet innebär, och han är övertygad om att mannen inte talar sanning. I protest spenderar han resten av veckan på sitt rum, tänkandes tillbaka på sitt liv.

Endast tjugo år gammal förlorar han båda sina föräldrar i en olycka, och plötsligt är han ensam i världen, utan någonting att leva av. En natt hoppar han på ett förbipasserande tåg, och när han vaknar så visar det sig att han är ombord på ett cirkuståg. Cirkusen behöver någon som kan hjälpa till att packa och utfordra djuren, och Jacob får lov att stanna. Han blir hänvisad en golvplats i en av vagnarna för transportdjur, och blir tvungen att dela den med en av artisterna; en arg dvärg kallad Kinko.

På cirkusen finns också den vackra Marlena, som är cirkusens stjärna när hon styr sina tretton hästar runt manegen. Där finns också hennes man, August, som styr och ställer med järnhand.

När cirkusdirektören får reda på att Jacob nästan är färdigutbildad veterinär så får han en bättre ställning på cirkusen, och med sin nya status så hamnar han oftare och oftare i Augusts och Marlenas sällskap. Jacob känner en stark dragning till henne, men att göra något åt det skulle vara livsfarligt, så han håller sig på sin kant. Iaf till en början...

Jag älskar den här boken. Jag suger i mig hela cirkusmiljön och alla karaktärer som ryms där. Det utspelar sig 1931, och då var cirkusen ett riktigt stort nöje, och hundratals människor jobbar med att ordningsställa tälten och utfordra alla djuren. Där finns tandlösa lejon, zebror, giraffer och den envisa elefanten Rosie som kommer till cirkusen och vinner Jacobs hjärta.

Det är magi, gott folk, även om det så klart finns en grym baksida också. Brist på mat, slagsmål, arbetare som blir kastade av tåget när det inte finns pengar till alla och en stark vilja att klara sig bara en dag till.

Sara Gruen heter författarinnan, och nu finns boken nyutgiven (originalutgåvan kom 2007) i pocket med bilder från filmen, som jag nu måste se. Har ni sett den? Är den bra?



Love is the higher law

New York 11:e september 2001:
Claire sitter i sitt klassrum när en lärare kommer in och berättar att en flyplan kraschat in i World trade center. Hela skolan förvandlas till ett kaos inom loppet av några sekunder.
Jasper sover och väcks av ett telefonsamtal från sin mamma som befinner sig i Korea. Han förstår ingenting när hon skräckslaget frågar om han mår bra, och var han är. När han tittar ut genom fönstret förstår han. Tornen brinner och ingenting kommer någonsin att bli detsamma.
Peter står uppslukad av sin musik utanför Tower Records och väntar på att de ska öppna. En anställd ger honom beskedet.

Efteråt är allt upp och ner. Hela staden är täckt av aska, papper och rester från byggnaderna.Gatorna myllrar av människor som inte riktigt vet var de ska ta vägen.

 Jasper och Peter träffades på en fest några dagar innan och hade gjort planer om en dejt som nu blir framflyttad, och när den väl blir av så är de båda så omtumlade av allt som hänt att allt bara blir fel.
Claire tänker att alla är märkligt lugna trots allt och hon vandrar runt Ground Zero på kvällarna i ett försök att förstå hur det hela kunnat hända, och hur det påverkat stadens befolkning. Det är där hon träffar Jasper en natt när ingen av dem kan sova och de diskuterar huruvida detta fört människor närmare varandra. Överallt verkar det finnas en vilja att hjälpa till och att stötta varandra. Visst, tusentals har dött, men miljontals andra har kommit mycket närmare varandra.
På något sätt måste de ju ändå försöka gå vidare...

Jag älskar ju David Levithans böcker (det är ju ingen hemlighet) och även om den här inte är hans bästa, så gillar jag den ändå väldigt mycket. Vi får följa Claire, Jasper och Peter under ett år från att tornen rasar tills dess att strålkastarna tänds som ett minne ett år senare för att visa var tornen stått.

Det går trögt nu...

Det är lite stiltje på bloggen just nu, och även i min läsning.
Visst, jag läser, men det känns som att jag inte kommer någonstans. Visserligen har jag flera böcker på gång, men ingen lyckas riktigt fånga mig, och därför blir ingenting utläst. Jag bara läser lite här och lite där.
Jag håller bla på med:

Water for elephants (eller Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow som den ju egentligen heter)

av Sara Gruen är pärlan i gänget och den enda som fortfarande får mig att vilja fortsätta läsa.

Love is the higher law av David Levithan är faktiskt också ganska bra och handlar om tre personer vars liv flätas samman efter 11:e september-attacken.

Oskyldiga? av Anne Cassidy. Jag gillar vanligtvis Anne Cassidys böcker. De är alltid spännande och psykologiska, men den här är lite tråkig.

Willow av Julia Hoban har jag hållt på med länge. Den är bra, men ganska jobbig att läsa eftersom den handlar om en tjej som mår väldigt dåligt och skär sig för att orka handskas med sina föräldrars död.

Skulduggery Pleasant: Bistra tider av Derek Landy är ganska trög, men den är mitt i en serie och jag vill veta hur det ska gå!