The before now and after then

Danny och Sam är identiska tvillingar med guldlockigt hår, men om man tittar längre än till utsidan så är de allt annat än lika.
Sam är straight, självsäker, trevlig och omtyckt. Han är en sådan som alla gillar och som bryr sig om alla runtomkring. Speciellt tar han hand om Danny som är den osäkra av de två. Danny följer i sin brors fotspår, är blyg och osäker och gör det lätt för sig genom att göra som Sam gör.

När Sam plötsligt dör i en bilolycka så blir Danny ensam. Han inser snabbt att han inte har några vänner och att han inte ens vet vem han är när inte Sam är där för att leda honom.

När hans föräldrar flyttar isär och Danny tvingas börja på en ny skola för att få en nystart så förändras allt. Han träffar Cher som blir den som väcker honnom till liv igen, och Rusty som blir hans första kärlek.

Den här boken ger mig någon sorts David Levithan-feeling, även om Peter Monn inte riktigt har samma underbara språk. Men den är en riktig feelgood-bok, även om den såklart är sorglig också.
Mestadels handlar den dock om Dannys väg för att komma på vem han är och om kärleken mellan honom och Rusty.

Jag gillar också att det faktum att Danny är gay inte är fokus i boken. För en gångs skull slipper vi dramatiska identitetskriser och istället får vi alla känslor som finns i den första stora förälskelsen, oavsett vem man blir kär i. Danny är gay, visst, men han tycker själv inte att det är en sådan big deal, och det är rätt skönt som omväxling.

If I stay- filmen

Så, nu har jag äntligen sett If I stay.
Jag älskade ju boken och har pratat mig varm om den inför massor av högstadieklasser, och direkt jag såg trailern så förstod jag att den skulle bli bra. Det var bara Adam som jag var lite osäker på.
Men, han var ju perfekt.
Chloë Grace Moretz är ju helt fantastisk som Mia, och jag älskar hennes föräldrar. Mias alltså. :) Helt ljuvliga. Speciellt hennes pappa.

Och jag som nästan aldrig gråter till film har gråtit som tusan, och cellomusiken förhöjde bara ALLA. DESSA. KÄNSLOR! My god...
Jag tyckte så mycket om den här filmen. Har ni sett den? Vad tyckte ni?

Mellan vinter och himmel

Martin gömmer sig bakom sin gitarr, i musiken som kan ta honom bort från verkligheten. I rummet bredvid hans ligger hans bror Andreas och tynar bort. Han har bara några månader kvar att leva, men Martin tycker att det verkar som att han redan gett upp. Tanken på att Andreas inte gör något av sin sista tid gör honom vansinnigt arg och frustrerad. Han skulle vilja slita upp dörren, skaka om honom och se till att han lever medan han kan, men det gör han inte. Istället gömmer han sig bakom sin gitarr eller i sin flickvän Saras armar.

Sara är så jävla trött på att vara den som tar hand om Martin även om hon älskar honom. Hon har egentligen allt hon önskat sig, men ingen lägger ju märke till henne förutom när det gäller hennes utseende.

Andreas önskar att alla kunde låta honom vara. Han är trött på att behandlas som att han kommer att ramla ihop och dö när som helst, så istället drar han sig undan.
Han lyssnar på musiken från Martins rum och önskar att han vågade knacka på, eller att Martin kunde komma till honom, men tystnaden i radhuset blir bara värre och värre, och snart lossar isen och tiden är ute...

Jag tyckte jättemycket om den här boken. Det är Elin Bengtssons debut, och väldigt välskriven. Man kan verkligen känna frustrationen och sorgen och känslan av att inte veta hur man ska bete sig när allt blir så där vansinnigt jobbigt.

Fredagsmusik

Bara för att jag nynnat på den här hela morgonen.

Tatuerade tårar

När Mijas storebror Micki hamnar på sjukhus för att nästan ha svultit sig själv till döds, blir Mija alldeles ensam. Visst, hennes föräldrar är ju där, men pappan säger nästan ingenting, och mamman är helt uppe i sig själv, precis som hon alltid har varit.
Mija dränker sig själv i black metal, eftersom det är det enda som får henne att känna att hon lever, och utanför musiken som pumpar in i henne stänger hon av allt annat.
Mickis ex Danny vet inte riktigt vad som hände mellan dem. Jo, han vet att Micki drog sig undan och att han själv till slut fick nog. Nu rör han sig mellan sin nya pojkväns lägenhet och tatuerarstudion där han jobbar; alltid med Micki i tankarna.
Micki själv är inlåst på sjukhuset. Han pratar knappt med någon och verkar nästan redan ha gett upp. Kanske har han det också, eller så vill han bara att någon ska bry sig för en gångs skull.

Jag vet att det här låter som världens mest deprimerande bok, men den är faktiskt riktigt fin också. Porträtten är skickligt gjorda, och alla tankar känns verkligen realistiska. Jag gillar att det är Micki som har ätstörningar, och inte Mija, för det finns alldeles för lite skrivet om killar i den situationen. Jag gillar också att man får se hela familjens reaktioner på det som händer. Jag saknar dock deras pappa litegrann, för han försvinner liksom i skuggorna av alla andras problem. Lite synd kan jag tycka.

Jag läste den här boken mest för jobbets skull (jag bloggar ju även på vår biblioteksblogg Ge oss boken!), men uppskattade den mycket mer än jag trodde att jag skulle.

En annan fin sak med den här boken är att vem som helst får sprida, kopiera och bygga vidare på den med egna ord, så länge man uppger upphovsmannens namn och länkar till www.transcenders.se och låter alla andra ta del av det du publicerat.
Man får heller inte använda den i komersiellt syfte, alltså tjäna pengar på den.
Jag tycker att det är en härlig tanke.

Författaren heter Bobbi A Sand.

Musiker och författare

Min besatthet över tv-serien Glee börjar sakta men säkert falna i takt med att Ryan Murphy inte förstår vilka som borde vara seriens stora stjärnor. Mark Salling (Puck), liksom. Jag blir nästan lite kär.
Kolla här. Mannen är ju en fantastisk musiker (kolla in albumet Pipe dreams), snygg som få och har en röst som jag aldrig får nog av.

En av seriens stora stjärnor, Chris Colfer (Kurt), ger i sommar ut sin första fantasybok för barn, och jag är riktigt nyfiken. Tydligen har han haft historierna i huvudet hela livet, och nu har han en deal med förlaget att han ska ge ut två böcker. Omslaget till den första släpptes nu i veckan.