The Land of Stories- A Grimm warning

Varning för spoilers om du inte läst del 1 och 2. 

Det är svårt att skriva om 3:an om man inte får nämna tidigare händelser.

Så... Conner är tillbaka i vår värld, men livet blir lätt lite tråkigt när man är van vid äventyren i The Land of Stories. Dessutom är ju Alex, hans tvillingsyster, kvar där och portalen mellan världarna är stängd för alltid.

När Conner får tillfälle att åka till Tyskland för att lyssna på uppläsningen av tre nyligen funna och helt nya sagor av bröderna Grimm så blir han överlycklig. Äntligen händer något!

Det är en offentlig uppläsning, och även om de två första sagorna är bekanta för Conner, så väcker den tredje sagan hans oro. Bröderna Grimm skriver om en gammal fransk armé som ska invadera ett hemligt sagoland, och även om hela publiken är oberörd så växer oron i Conners mage. Nu måste han varna Alex och de andra innan det är för sent. Tillsammans med nya kompisen Bree bestämmer han sig för att fly från skolresan och hitta en portal in till The Land of Stories. Kanske finns det en möjlighet att den går att öppna?

Samtidigt är Alex och de andra lyckligt ovetande om den annalkande faran. Alex tränar för att bli landets nya Fairy Godmother (även om hennes försök till att uppfylla önskningar inte går direkt felfritt) och Red är upprörd då hon får oväntad konkurrens om sin tron.

Mitt i alltihop upptäcks tusentals franska soldater i skogen, och plötsligt är hela landet i kaos. Nu gäller det för Alex och Conner att hitta hjälp i landets alla hörn för att försvara sig. 

Det är ju inte direkt någon nyhet att jag älskar den här serien. 

Jag gillar att alla välkända sagofigurer har fått växa upp och fått en fortsättning på sin historia, och att samla dem alla på samma ställe är inte alltid smärtfritt. Böckerna är fulla av humor och språket blir bara bättre och bättre för varje bok. Det märks att Chris Colfer utvecklas snabbt som författare och jag gillar att han låter tvillingarna bli äldre. Nu är de 14 år och får till och med bli lite kära för första gången vilket bara är charmigt.

Ge mig bok 4 nu! Den här cliff hangern driver mig till vansinne!!! 

Miss Peregrines besynnerliga barn- Spökstaden

Andra boken om Miss Peregrines besynnerliga barn tar vid på samma ställe som första boken slutade.
Barnen med Jacob i spetsen är på flykt undan väsen som vill ta deras krafter och kidnappa Miss Peregrine som är skadad och fast i sin fågelform. För varje dag som går så minskar chansen att kunna rädda henne, men den enda som skulle kunna hjälpa dem är försvunnen och sökandet allt annat än lätt.
Jakten tar dem till ett krigshärjat London där fler besynnerliga barn dyker upp och sluter sig till gruppen. De jagas av tomgastar, kastar sig in och ut ur tidsloopar och tvingas använda alla sina besynnerliga krafter för att överleva. Allt för att rädda Miss Peregrine och alla andra besynnerliga i världen.

Precis som i första boken så förstärks historien av de gamla foton som författaren Ransom Riggs samlat och lånat ihop. Bara ett fåtal är mixtrade med, och de är för det mesta väldigt fascinerande och märkliga.
Vad jag förstår så har han valt ut bilderna och sedan skrivit historien kring dem, och det kan man nästan förstå. De passar liksom så himla bra in i berättelsen.
Handlingen är mörkare och mer actionladdad än i första boken och mycket mer spännande. Jag gillar barnen och deras krafter och tycker att tidshoppen är riktigt intressanta.
Ge mig del tre nu!

The Scorch trials (Maze Runner #2)

VARNING!

Om ni inte läst Maze Runner, så rekommenderar jag inte att du läser den här recensionen. Det är som vanligt omöjligt att skriva om del 2 om man inte får nämna del 1.

Thomas och de som fortfarande lever av killarna har tagit sig ut ur labyrinten. Nu sitter de inlåsta, fortfarande i klorna på Wicked, organisationen som styrt deras liv så långt tillbaka de kan minnas. Den enda som fattas är Teresa, och Thomas kan inte få kontakt med henne hur mycket han än försöker ropa på henne i huvudet.

Deras kamp är dock inte över än. Efter ett flertal obehagliga händelser så är det dags för fas två.

De ska ut genom en dörr, gå mot norr och nå ett utsatt mål inom fjorton dagar. Bara om de lyckas ska de få ett pris som bokstavligt talat kan rädda deras liv. 

The Scorch, området som de ska korsa, är allt annat än trevligt. Det är kokhett, uttorkat, befolkat med minst sagt livsfarliga människor, och dessutom är de inte de enda som fått ett uppdrag. Det finns en annan grupp också, och deras uppdrag är att förstöra.

Jag älskade den här boken. Precis som i första boken så gillar jag att jag inte vet något mer om vad som händer än vad Thomas och de andra vet. Det är lite klarare nu, men fortfarande proppfullt med frågetecken. Nu ska jag kasta mig in i sista delen och förhoppningsvis få svar på mina frågor. 

Expeditionen. Min kärlekshistoria

Jag vet att alla skrivit om den här boken som galningar, men jag satt idag och läste i den igen, och jag kan liksom inte greppa hur fascinerad jag är av detta!
Sedan jag var liten så har vi varje år bilat till Halmstad, och haft ett obligatoriskt stopp i Gränna där vi lånat toaletten på turistinformationen. Där finns också ett museum om just Salomon August Andrée, och jag har alltid undrat vad hela historien om honom var.

Andrée bestämde sig för att ta sig till Nordpolen, denna plats som ingen tidigare besökt, och han skulle göra det med det modernaste färdmedel som fanns år 1887; vätgasballongen.
Han valde ut två unga män som skulle få äran att följa med, en ballong syddes i Paris, packningen organiserades, och sedan väntade man på Danskön (212 mil från Stockholm) på att vinden skulle blåsa åt rätt håll så att man kunde ta sig iväg över Arktis till Nordpolen.
Men tiden rinner iväg, ballongen läcker vätgas och fylls på igen massor av gånger och till slut tar Andrées tålamod slut. Han ska iväg, kosta vad det kosta vill. Hans beräkningar säger att ballongen ska kunna hålla sig i luften i 30 dagar (resan beräknas ta sex dagar), men han vet egentligen inte. Den har nämligen aldrig provflugits.

De flyger iväg, och sedan är det oklart vad som händer. De tre männens kroppar hittas av en slump 33 år senare på Vitön, en ö i Arktis. I deras läger finns dagböcker där de berättar om sin nödlandning med den otäta ballongen, och hur de i tre månader överlevt på isen. Blöta och kalla har de släpat de flera hundra kilo tunga slädarna för att ta sig till fast mark. När de når Vitön upphör alla anteckningar. De har massor av mat, varma ouppackade kläder och vapen att försvara sig med, och ändå dör de. Vad var det som hände?

Bea Uusma har rest i deras fotspår och vänt på alla ledtrådar för att försöka lösa gåtan. I den illustrerade upplagan som jag har (det finns en med bara texten också) så kan man läsa alla brev, se bilder hon tagit och även bilder på ballongen och de upphittade kropparna. Det är sorgligt och lite otäckt, men också riktigt fascinerande. Tänk om Andrée inte hade haft så bråttom iväg? Tänk om han brytt sig om bristerna han såg i ballongen innan avfärd. Hade de klarat sig då?

Jag älskade Bea Uusmas bok Astronauten som inte fick landa, som jag skrivit om HÄR, och den här är minst lika spännande och intressant. Perfekt presentbok. Min pappa gillade den iaf mycket, och han är vanligtvis ingen bokälskare.

Cress

Igår tog Cress slut, trots mina försök att förhindra det. Jag har läst i min långsammaste snigelfart för att den skulle räcka så länge som möjligt, vilket inte är lätt när man samtidigt desperat vill veta hur det ska sluta!

Cress är alltså del 3 i serien The Lunar Chronicles, efter Cinder och Scarlet.

Spoilervarning för er som inte läst de första böckerna! 
Det är ju lite svårt att skriva om del 3 utan att nämna början på serien.

Cress har i nästan hela sitt liv varit fast på en satellit som kretsar kring Jorden. Hennes enda sällskap är datautrustningen som omger henne, och ett och annat besök när det levereras mat. Hon är galet teknisk och spenderar dagarna med att leta information till Drottning Levana (som styr över Månen) och hennes undersåtar. Hennes nuvarande uppdrag är att hitta Cinder som är efterlyst och, enligt ryktet, livsfarlig.
Cress är dock mer intresserad än rädd för Cinder och hennes sällskap, och har länge vetat exakt var de befinner sig. Hon följer nämligen hennes minsta steg genom att hacka sig in i olika program och system.

Cinder och Thorne är på flykt som vanligt, men nu tillsammans med Scarlet och Wolf.
Tiden fram till Kejsare Kai's och Drottning Levanas bröllop är kort och nu måste de snabba sig om de ska hinna stoppa bröllopet och därmed förhindra att Levana tar över Jorden för alltid. Frågan är bara hur de ska ta sig till? Bröllopet är det mest bevakade någonsin.
När de får kontakt med Cress så bestämmer de sig för att rädda henne, men räddningsaktionen går fel och gruppen splittras. Ska de ändå lyckas med sitt uppdrag?

Gaah! Det är ju så spännande, och jag älskar den här världen som Marissa Meyer målar upp. Det är massor av ny teknik och fullt tempo hela tiden. Jag älskar språket och karaktärerna och ser verkligen fram emot bok 4, där jag tror att huvudpersonen kommer att vara en tjej som vi får träffa flyktigt i slutet av Cress. Jag har en känsla av att det kommer att bli baserat på Snövit den här gången.

Spoiler om Cress! (markera texten för att se)
[Cress fulla namn är Crescent Moon, och hon nämns faktiskt redan i en av de första böckerna, där Doktor Erland talar om sin dotter som han förlorade när hon var nyfödd.]

Legend

Det som en gång var västra USA är nu Republiken, en nation som ständigt befinner sig i krig med sina grannar.

June är 15 år och född i ett av de rikaste distrikten. Hon ses som ett underbarn pga sina toppbetyg och får stenhård militärisk utbildning.

Day lever i slummen. Han jagas dag och natt för sina brott. Brott som han begår för att hjälpa sin familj att köpa medicin så att de kan överleva pesten som härjar i de fattiga områdena. Han lever gömd på gatorna för att skydda sin familj och hankar sig fram så gott han kan. Militärerna är honom i hälarna hela tiden, men han ligger steget före.
Under en av sina försök att hitta medicin så tvingas han kasta en kniv mot en soldat för att fly, och plötsligt är han huvudmisstänkt för mord.

June's hela värld rasar samman den dag hon får reda på att hennes bror Metias blivit mördad av Day, brottslingen som hela landet jagar, och hon bestämmer sig för att få tag på honom en gång för alla. Klädd som en trashank ger hon sig ut i slummen för att spåra upp honom.

June och Day träffas till slut, och snart uppdagas den grymma hemligheten om Republiken och dess ledare och June vet inte på vems sida hon ska stå. Dessutom verkar landets ledare inte ha några som helst gränser när det gäller att skydda sina hemligheter.

Den här boken damp ner som en överraskning på min hallmatta. Jag hade inte tänkt läsa den, men så började jag och kunde inte sluta. Nu har jag beställt del två, som heter Prodigy. Hoppas att den håller måttet.

The Land of Stories: The Enchantress returns

Nu är den slut. Boken som jag längtat och längtar efter och nu läst så sakta som man bara kan. Allt för att den skulle räcka så länge som möjligt. För även om den är 517 sidor så tog den slut för fort.
Den är bra. Ja, den är till och med riktigt bra. Mycket bättre än ettan (The wishing spell).
Språket är bättre, beskrivningarna fler och handlingen inte lika stressad. Dessutom älskar jag de nya karaktärerna. Mother Goose är helt fantastisk bl.a.

För er som inte läst ettan så kan jag berätta att den handlar om tvillingarna Alex och Conner som ramlar ner i en sagobok och hamnar i the Land of Stories där alla de klassiska sagofigurerna bor. Tiden har dock inte stått stilla där. Rödluvan, Askungen och de andra är vuxna nu och drottningar i sina respektive riken.

Nu har det gått ett par år. Alex och Conner är 13 år och tvingas tillbaka till sagovärlden när deras mamma blir kidnappad av The Enchantress som kastade förbannelsen över Törnrosa så att hon sov i hundra år.
Men vad vill hon med tvillingarnas mamma, och hur ska de kunna hitta henne när The Enchantress förstör kungariken i en rasande fart och förstör allt i sin väg? och som om det inte vore nog så är dessutom Askungens dotter borta!
Som tur är har de hjälp av Goldilocks (som jag älskar!), Jack (och bönstjälken) och den otroligt självupptagna Queen Red Ridinghood.

Jag älskar som sagt den här världen. Klassiska sagor i ny tappning finns det ju gott om nu, men de här har nåt litet extra som får mig att verkligen uppslukas och läsa med ett leende på läpparna. Dessutom är ju böckerna så sjukt snygga med kartor inuti och fina illustrationer i början av varje kapitel.

En fortsättning tack, Chris Colfer.

En varm vinter

Jag har alltid gillat Christina Wahldén som författare. Hon skriver viktiga böcker om tabubelagda ämnen som trafficing, våldtäkter, hedersmord och självmord. De är jobbiga att ta sig igenom, men så himla bra!

Den här boken är dock helt annorlunda.
Alexandra har just fyllt arton och har genomlidit sina föräldrars bråk och skilsmässa alldeles för länge. Nu har hon fått nog.
När hennes pappa flyr till Egypten för att vila upp sig, och hennes mamma plötsligt lämnar en lapp på köksbordet om att hon dragit till Indien så får Alexandra nog.
Nu är det hennes tur att uppfylla sina drömmar, så hon tar sina körkortspengar, köper en biljett till Australien och bestämmer sig för att äntligen lära sig att surfa.
Utan att berätta för någon så lämnar hon Sverige. Där, i Australien bland sockerrörsplantage, palmer, glittrande blåa hav och billiga vandrarhem blir hon Alex.
Hon träffar nya vänner, sliter tills musklerna värker för att tjäna pengar och så träffar hon Ed.

Hösten och vintern i Australien är det bästa hon varit med om, men hemma i Sverige väntar hennes riktiga liv. Frågan är bara var hon helst vill vara?

Jag tyckte jättemycket om den här boken. Personerna känns väldigt trovärdiga och jag gillar verkligen Alex. Hon är modig fast hon är livrädd om ni förstår hur jag menar.
Riktigt skön läsning.

The other life

Den här boken köpte jag för ett tag sedan, och sen blev den stående som alla andra böcker i olästa-hyllan. Men sen kom jag hem från stan i fredags och ville ha nåt att läsa i solen på balkongen, och den här hade mig fast resten av kvällen. Snacka om sträckläsning.

Sherry är femton år och har bott i en bunker i strax över tre år. Det var då den livsfarliga rabiessmittan spreds över Los Angeles och tvingade alla att gömma sig tills militären kom med vidare information.
Problemet är bara att ingen information kom, och därför lever de fortfarande i bunkern. Sherry, hennes lillasyster, deras föräldrar och deras farmor.
Men så tar maten slut, och Sherry och hennes pappa tvingas ta sig ut för att hitta mer om de vill överleva.

Sherry's entusiasm förvandlas dock snart till oro och panik.
Där ute är staden helt stilla. Inga människor, knähöga gräsmattor, ett lager grått damm täcker allting och de flesta hus är sönderbombade. På gatan ligger dessutom två av deras grannar döda. Vad har egentligen hänt medan de varit gömda?

Den första Walmart de hittar är övergiven och sönderslagen, men tyvärr inte som tom som de hade hoppats.
Människorna som drabbats av rabies har förvandlats till blodtörstiga monster och när de anfaller så blir Shelly räddad i sista sekund av en kille som bestämt sig för att döda odjuren till vilket pris som helst. Tyvärr är hennes pappa inte lika lyckligt lottad.

Nu måste Shelly med hjälp av Joshua och resten av hans rebeller försöka hitta hennes pappa innan han blir mördad, eller smittad...


Den här boken var så himla bra, och den är så snygg! Som tur är kommer snart en fortsättning som heter The life beyond. Det ska bli väldigt spännande att se var handlingen tar vägen, för vi fick en del hintar om vad militären haft för sig och hur viruset uppstod från början.
Susanne Winnacker är definitivt en författare att hålla ögonen på.

Dustlands- Rebellhjärta

Jag tyckte väldigt mycket om första delen i dystopi-serien Dustlands som jag skrivit om HÄR, och fortsättningen är kanske inte riktigt lika bra, men ändå fastnade jag totalt.

Det här visade sig vara en riktigt skön semesterbok efter att ha påbörjat flera olika böcker som inte fångade mig som jag hade hoppats.

VARNING FÖR SPOILERS!!!

Saba är på väg till Stora Vattnet för att möta Jack efter att de skiljdes åt i slutet av första boken. Hon, Lugh, Emmi och Tommo är på väg, även om Lugh är mer än förbannad för att hon litar på Jack. Det slår in en kil mellan tvillingarna och allt verkar bara bli värre och värre ju fler dagar som passerar.
Saba längtar till Stora Vattnet. Där ska de äntligen kunna slå sig ner. Världen är uttorkad, förstörd och farlig, men historierna om Stora Vattnet lovar gröna skogar, obegränsat med vatten och en fantastisk framtid.

Självklart blir det inte så enkelt. Vägen är farlig och bjuder på överraskningar i alla de former. Tontonerna som styr landet har förändrats. De är renare, mer organiserade, mer strukturerade och farligare än någonsin. Det ryktas om en ny ledare, kallad Stigfinnaren, och han har satt ett pris på Sabas huvud.

Nu vill jag veta hur det går ju! Ge mig del tre! Nu, tack.

Homecoming Queen

När My åker som utbytesstudent till USA så förväntar hon sig att hamna mitt i en typisk amerikansk High school-film. Tyvärr så blir verkligheten helt annorlunda.
Hon hamnar ute på landet i pyttelilla Owensville i Missouri. Mitt i ingenstans.
Mom (som värdmamman vill bli kallad) är en märklig figur i för mycket smink och med en ohälsosam besatthet av Gud och gratisgrejer. Datorer, mobiltelefoner, relationer utanför äktenskapet, svarta människor tillsammans med vita, ja, you name it. Det är allt Djävulens påfund och därför strikt förbjudet.

Mitt i detta bisarra hem så börjar My ändå känna sig som hemma. Hon blir en annan My här. En som håller tyst när invånarna i stan blir rasistiska och som gör allt för att passa in trots att det går emot allt hon tror på.
Hon hamnar på konstiga dejter, hittar en fristad hos grannfamiljen när Mom blir för krävande och smiter ut för att bryta mot reglerna när allt blir för strikt och regelstyrt.
Hon blir nominerad till Homecoming Queen och plötsligt känns allt rätt fantastiskt där hon står i en stor rosa klänning som ser ut som en marängbakelse, men Mom's regler är många, och när Mys hemlängtan och känsla av utanförskap blir för stort gör hon val som ställer allt på ända.

Jag gillar den här boken. Jag tycker om hur My förändras genom bokens gång men ändå förblir sig själv. Hur hon tycker saker men inte vågar säga dem högt med rädsla för att hamna utanför. Det är liksom lättare att bara hänga på och hålla tyst ibland, även om det går emot allt man egentligen tror på.

En bra bok som håller måttet även om den inte är det bästa jag läst på långa vägar.

Moa Herngren har tidigare skrivit bl.a. Jag skulle aldrig ljuga för dig och Jag ska bara fixa en grej i köket, men det här är hennes första ungdomsbok.

Kiki Strike- The Darkness Dwellers

2007 kom den första boken om Kiki Strike på svenska och jag gillade Kiki och hennes vänner direkt.
Sedan kom fortsättningen (Kejsarinnans gravkammare) 2008, och sedan verkade det inte bli fler böcker.
Tills nu.
Den här boken börjar med en välbehövlig introduktion av alla karaktärerna, vilket jag är hemskt glad över. Det var många härliga personer som jag hade glömt.

I den första boken utforskar ju tjejerna den gömda världen under New York, kallad Skuggornas stad, men i den här hamnar de i Paris som har minst lika många hemligheter under marknivå som New York.
Kiki Strike har rest till Paris för att stoppa de som dödat hennes föräldrar och planerar att lura sig till en maktposition som egentligen inte är deras. (Spoilers: Kiki är ju tronarvinge till kungadömet Pokrovia, även om hon officiellt är försvunnen.)
Problemet är bara att Kiki är borta längre än väntat, och hon hör inte av sig. Nog för att hon vanligtvis lyckas klura sig ur de farligaste av fällor, men nu börjar Anaka, Oona, Betty och de andra att bli oroliga.
Samtidigt har tjejerna fullt upp i New York. Oonas elaka tvillingsyster sprider skräck i Chinatown och plötsligt är Oona portad överallt. Ska de lyckas hitta och stoppa Lili Liu?
Sedan dyker en etikettfixerad rektor upp och gör det hela ännu mer komplicerat. Hon verkar vilja göra alla tjejer i staden till väluppfostrade robotar utan personlighet, men varför?
Och vad är det egentligen för hemligheter som gömmer sig i tunnlarna under Paris, och vilka är de superhemliga Darkness Dwellers?

Det är jättesvårt att skriva nåt om den här boken, för det händer en miljon grejer hela tiden, och det kan tyckas rörigt, men det löser sig när man läser.
Jag gillar verkligen The Irregulars (som Kiki's gäng kallar sig) med alla de sköna, geniala karaktärerna. Det finns liksom ingen hejd när det gäller deras kunskaper och idéer, och även om det ibland är lika orealistiskt som MacGyver så gillar jag det och sväljer det med hull och hår.

Vad tycker ni om omslaget förresten? Det skiljer sig ju lite från de första två. Det är lite vuxnare och lite coolare, men jag gillar de gamla också. Speciellt det blåa.

Kolla också in Kiki Strike's ursnygga hemsida www.kikistrike.com

De Utvalda- Hemligheternas rike

Jag har spenderat den här dagen i solen med del tre i Kristin Cashore's serie De utvalda, och det är nu med sorg i hjärtat jag lägger den ifrån mig.
Jag har haft lite svårt att riktigt komma in i böcker på senaste tiden, men nu känner jag att min läslust är tillbaka.

Den här boken handlar om Bitterblue (som boken också heter på originalspråk). Hon är drottning över Monsea och också dotter till den nu avlidne Kung Leck som vi ju träffat i båda de tidigare böckerna.
Att Leck var en ondskefull man är ju ingen hemlighet, men i den här boken nystas hans liv upp varv för varv, och det är en minst sagt otäckt tyrann vi får lära känna.

Bitterblue är arton år och hatar att vara drottning. Hennes rådgivare sätter dagligen högar med papper i händerna på henne; papper som hon ska underteckna trots att hon inte vet vad en bråkdel av dem handlar om.
En natt får hon nog och smiter ut ur slottet för att titta närmare på staden som hon förväntas styra över, och sanningen där ute vänder upp och ner på allt hon trodde att hon visste.
Hennes rike är på väg att förfalla och allt verkar bero på saker hennes far har gjort medan han levde.

Hon bestämmer sig för att ta tillbaka makten över riket och börjar nysta i vad som egentligen försiggår. Under stadens fasad lever Lecks tyranneri kvar och massor av människor lever fortfarande i skuggan av hans styre.
Med hjälp av sina nyfunna vänner Saf och Teddy så börjar Bitterblue sitt sökande. Men hemligheterna är fler än hon kunnat ana och många verkar vara inblandade. Finns det egentligen några alls som Bitterblue kan lita på i sitt sökande, och i så fall vilka?

Det här är nog nästan min favorit av de tre böckerna. Jag älskade ettan, men den här är fantastisk.
Katsa och Po från första boken är tillbaka, och även Flamma från bok två dyker upp. Ja, den binder verkligen ihop hela serien perfekt.

Jag vet inte om det ska bli fler delar. Det står bara "tredje och fristående delen", men det känns som att det skulle kunna vara slutet. Vet ni?

Iaf, jag gillade den som fan, och nu ska mitt lässug fortsätta med Clockwork Princess, för det finns inget som får mig på humör så mycket som Cassandra Clare.

Scarlet

Okej, den här recensionen innehåller mängder med spoilers om du inte läst Cinder. Det går liksom inte att berätta om den här boken utan att prata om första boken, så...

Äntligen är vi tillbaka i Kina där Cinder sitter fängslad efter att blivit outad som cyborg och Lunar (det minst sagt otrevliga folket som befolkar Månen).
Trots att hon kommer att bli världens mest eftersökta flykting så är Cinder fast besluten att ta sig ut, och till sin hjälp får hon kapten Thorne som sitter i cellen bredvid henne. Med hjälp av hans gömda rymdskepp planerar hon att ta sig till Paris där svaren på alla hennes frågor verkar finnas. Där finns tydligen kvinnan som för åratal sedan tog med sig Cinder illegalt till Jorden. Kanske kan hon svara på alla Cinders frågor om sitt förflutna?

I Paris letar Scarlet Benoit förtvivlat efter sin plötsligt försvunna mormor. I sitt sökande får hon hjälp av Wolf, en ung bråkstake som Scarlet egentligen inte litar på, men när han påstår att han har information om hennes mormor så tvingas hon svälja sina misstankar och följer med honom dit han leder henne. Resan blir allt annat än ofarlig och vad, eller vilka är det egentligen han leder henne till?

Samtidigt är drottning Levana (från Månen) fast besluten att få tag på Cinder, och dessutom är hon övertygad om att hon kan göra Kejsare Kai till sin äkta make, även om det kan behövas lite utpressning. Kai vet ju inte vems sida han ska stå på. För visst är han väl fortfarande lite intresserad av Cinder?

Jag älskade Cinder, och Scarlet är precis lika bra. Här har vi den traditionella Rödluvan-historien i bakgrunden. Scarlet med det röda håret, mormorn och så Wolf som har fler hemligheter än Scarlet kan ana.
Boken delas lika mellan Scarlets och Cinders historier, och jag gissar att de i nästa bok kommer att samarbeta en hel del.

Gillar som tusan!

HÄR har jag skrivit om Cinder.

The Raven Boys

Kolla! Jag lever! :D

Jag vet att jag varit dödligt dålig på att blogga senaste tiden, men jag har faktiskt läst iaf. 

När jag fyllde år fick jag The Raven Boys, och nu är den äntligen utläst. Den ger sken av att handla om en internatskola, men det är inte riktigt sant.

Gansey och hans kompisar går på en privatskola för pojkar och ingenting i boken utspelar sig på skolan. Vi får bara veta att den heter Aglionby. 

Iaf... Gansey är besatt av en gammal walesisk kung som sägs vara begravd längs en energilinje som går rakt genom staden där skolan ligger. Han har forskat i åratal för att kunna hitta graven, då det sägs att "den sovande kungen" kan uppfylla ens önskningar och han har fått med sig sina bästa kompisar i sökandet.

I staden där skolan ligger bor också Blue. Hon har alltid avskytt eleverna på privatskolan Aglionby eftersom de ofta är rika och bortskämda killar som tror att de kan få allt de vill ha. Blue är också dotter till en spåkvinna, och även om hon inte ärvt förmågan så kan hon se vissa saker. En natt möter hon spöket av en kille, och vet att han kommer att dö inom det närmaste året. Det här gör henne såklart illa till mods och hon bestämmer sig för att försöka hitta honom. 

Ja, ni förstår säkert vart detta tar vägen. Blue och Gansey träffas såklart igen, och utan att Blue vet hur det går till så dras hon in i killgänget och sökandet efter kungagraven. En hel del magi visar sig ligga och lura längs med energilinjen, och de är inte heller de enda som är på jakt.

Jag gillade verkligen den här boken. Så himla kul med en ungdomsbok med en kille i huvudrollen, ja, för jag ser faktiskt Gansey som huvudperson; och inte Blue. Det känns som att alla böcker just nu har tjejer som huvudperson. 

Det är rätt skönt att titta in i en kompisgäng med killar för ovanlighetens skull. Trots deras starka vänskap så är det rätt mycket konflikter i gänget, men de har också problem med våldsamma föräldrar, pengar osv. Det skrivs verkligen inte mycket om sårbara killar. 

Ge mig gärna tips på böcker med killar i om ni kan. 

Dessutom är boken väldigt välskriven. Maggie Stiefvater är en riktigt skicklig författarinna. Och just ja, den har ju översatts också. På svenska heter den Kretsen. 

The Peculiars

Den här boken köpte jag i somras på Science Fiction bokhandeln främst för att den har en sånt galet snyggt omslag. Jag läste inga recensioner innan jag började läsa, och jag tror att det var bra, för jag blev faktiskt lite besviken på den.

För det första så ska detta vara Steampunk, vilket jag inte fattade alls i den första halvan av boken. Jag satt och undrade i vilken tid denna bok utspelade sig, och med hjälp av klädbeskrivningarna så gissade jag på slutet av 1800-talet, vilket visade sig vara någorlunda korrekt.

 

----------------------------------------------------------------------

Huvudpersonen Lena bestämmer sig på sin 18:e födelsedag för att leta reda på sin far som försvann när hon var liten. Ryktena säger att han försvann till de yttre delarna av Scree, en plats för Peculiars; människor (?) som avviker från det normala. Peculiars är föraktade och sägs inte ha någon själ, och i Scree behandlas de som slavar och tvingas bla.a. att arbeta i gruvor.
Lena behöver verkligen få tag på sin far. Hon vill nämligen veta om hon verkligen är till hälften en Peculiar, något som sagts till henne ända sedan hon föddes med abnormt långa händer och fötter.
På tåget till Scree träffar Lena den unge bibliotekarien Jimson, och det är hos hans nya chef Mr. Beasley som hon får bo medan hon försöker att hitta en guide som kan ta henne vidare.

I Mr. Beasleys's stora bibliotek hittar Lena en bok med bilder på männsikor med vingar eller andra abnormiteter, och ju mer hon snokar runt, desto mer hemligheter verkar Mr. Beasley ha.
Vad sysslar han med egentligen, och kan hans nya uppfinning aerocoptern hjälpa henne dit hon ska?

Jag gillar den här boken så här i efterhand, men medan jag läste den så var den emellanåt ganska seg. Jag tycker om Lena, men jag önskar att jag hade fått känna henne lite bättre. Den får nåt slags mittemellan-betyg, för jag vet faktiskt inte vad jag tyckte.

Författarinnan heter Maureen Doyle McQuerry.

Rubinröd

Gwendolyn är 16 år och lever med sin minst sagt galna familj i London i nutiden.
Hela familjen går och väntar på att hennes kusin Charlotte ska göra sin första tidsresa, för det är nämligen så att familjen har en stor hemlighet vilket gör att flera av dem har övernaturliga krafter. För 16 år sedan, dagen innan Gwen's egen födelse, föddes Charlotte på exakt den dag som förutspåtts för den som ska ärva genen som gör att man kan resa i tiden. Hela sitt liv har hon förberetts för detta, och nu när hon nått rätt ålder så väntar hela familjen med spänning på att hon plötsligt ska försvinna i tomma intet.
Gwendolyn försöker att ignorera detta, för det blir ganska tröttsamt med en familj som ständigt är på helspänn. Istället umgås hon med sin bästis Leslie och gör sånt som normala unga tjejer gör.
Ända tills hon en dag blir yr och plötsligt befinner sig hundra år bakåt i tiden utan att fatta någonting.

När hon nästa dag försvinner mitt framför Leslie's ögon så lovar hon att berätta för sin mamma att hon är tidsresenären; inte Charlotte som alla tror. Detta vänder allt på ända, och Gwen är plötsligt en av de viktigaste människorna i världen. Nämligen en av världens tolv tidsresenärer, och snart är hon indragen i planer  mycket farligare än hon kan greppa.
Dessutom har Greven av Saint Germaine (en obehaglig typ från 1700-talet som bossar över ordenssällskapet) utsett den ursnygga men extremt stroppige Gideon till hennes resesällskap, och där tar en omöjlig kärlekshistoria genom tid och rum sin början...

Jag fastnade direkt i den här boken och har nu nästan sträckläst alla 366 sidorna i ett svep utan att kunna sluta. Det är liksom nutid, 1700-tal, 1800-tal, kärlek, pampiga klänningar, magi, vanliga tonårsproblem och allt annat i samma bok, och det är helt fantastiskt underhållande!

Har ni läst den, och vad tyckte ni i så fall? Jag är förvåna själv att jag gillade den så mycket faktiskt. Jag vet inte riktigt vad som hände om jag ska vara ärlig.

Det här är första delen i vad jag tror är en trilogi skrivna av Kerstin Gier.
Safirblå (del 2) och Smaragdgrön (del 3) planeras komma ut under 2013, och jag ser verkligen fram emot dem.

Liesl & Po

Två träskrin byter plats.
Ett innehåller askan efter en bortgången far och den andra världens mäktiga magi.

Liesl är inspärrad på en vind av sin elaka styvmor. Hon har suttit där sedan hennes pappa dog, och hennes enda tidsfördriv är att sitta vid fönstret och rita.
En dag uppenbarar sig två skuggor i ena hörnet av hennes rum, och först förstår hon inte alls vad det är som händer. Den större skuggan pratar med henne! Det visar sig att hon har besök från andra sidan, och spöket Po och hans hund/katt Knytet blir snabbt hennes enda vänner.
Po lyckas kommunicera med Liesl's far och sporrad av hans sista önskan bestämmer hon sig för att rymma.

I andra änden av stan lever alkemistlärlingen Will ett allt annat än trevligt liv. Han behandlas som en slav av den elaka alkemisten, och en natt blir han ivägskickad med ett väldigt viktigt träskrin som ska levereras till en kvinna i andra änden av staden. På vägen stannar han för att titta på den vackra flickan som alltid sitter i vindsfönstret på Höglandsvägen, och plötsligt ändrar han sina planer för kvällen. Han tar en annan väg, stannar för att göra ett annat ärende och när natten är slut har fel skrin nått målet, något som den utmattade Will är totalt omedveten om.

När misstaget uppdagas händer allt mycket snabbt och Will tvingas fly. Han hoppar på ett tåg, omedveten om att Liesl precis gjort samma sak tillsammans med Po, Knytet och träskrinet med det hon tror är sin fars aska. Samtidigt är alla deras fiender dem hack i häl...

Jag köpte den här boken på Bokmässan. jag hade inte planerat att köpa den, men den stod där på en hylla och var så himla fin att jag inte kunde stoppa mig själv.
Dessutom gillade jag Lauren Oliver's tidigare böcker Resten får du ta reda på själv och Delirium.

Den här är lättläst, gullig, spännande och mysig. Jag får lite Eva Ibbotson-feelings, om ni läst något av henne. Barn, spöken, missförstånd och äventyr. Härligt.

Erebos

Jag håller på och betar av min olästa-hög nu, och den här veckan har jag läst väldigt lite, men jag har iaf lyckats ta mig igenom Erebos av Ursula Poznanski.

I Nick's skola händer något konstigt. Många elever är frånvarande och en hel del av de som är i skolan ser ut som att de inte sovit alls. Det tisslas och tasslas i korridorerna, och Nick's bästa kompis beter sig jättekonstigt. Vid fler en ett tillfälle ser Nick elever lämna över något till varandra i smyg. Det ser ut som en dvd-skiva, men ingen vill berätta vad det är. Ryktet säger dock att det som sprids är ett dataspel vid namn Erebos, och inte ens de som spelar får prata om det. När Nick blir erbjuden inträde till spelet så tvekar han inte en sekund. Han kastar sig in i spelet utan att tänka, och spelet tar honom verkligen med häpnad. Det är nästan som att det lever, så verkligt är det. Det pratar med honom, och verkar veta när han ljuger. Han är snart fast, och är livrädd för att missa något när han inte är vid datorn, för spelet går inte att stänga av. Är man inte närvarande så riskerar man att råka illa ut i spelet. Han överväger att skolka, hastar igenom läxorna och kastar i sig maten för att få gå tillbaka till spelet. I skolan är han rastlös och dödstrött, precis som de flesta andra.
Något skumt är det, men Nick är alldeles för fast i det för att bli misstänksam, iaf fram tills det att han får ett uppdrag att utföra- i den verkliga världen. Nick övertygar sig själv att det är ett harmlöst uppdrag för att testa hans intresse, och spelet lockar med nya nivåer och coola vapen.
Snart blir dock uppdragen mer allvarliga, och Nick börjar bli rädd på riktigt.

Jag tyckte väldigt mycket om Erebos. Första halvan av boken är lite som att läsa ett dataspel, för nästan allting utspelar sig inne i Erebos värld, bland dess varelser och magiska uppdrag och slagsmål.
Andra halvan är mer allvarlig, men jag gillar alltihop, från början till slut.
Hade den varit lite tunnare så hade jag satt den i händerna på varenda lästrött ungdom jag träffar, men eftersom den är över 400 sidor, så funkar nog inte det, tyvärr.

Spännande är det iaf, och ganska otäckt hur snabbt man kan fastna i något roligt utan att tänka på konsekvenserna.

Det vita mörkret

Just nu läser jag bla Det vita mörkret av Geraldine McCaughrean som jag köpte för 10 kr på Akademibokhandelns reabutik i Västerås.
Den handlar om 14-åriga Symone som är besatt av Antarktis. Ända sedan hon var liten har hennes farbror (hon kallar honom det, men de är egentligen inte släkt) Victor som är polarforskare, försett henne med böcker och historier om Antarktis. Hennes största dröm är att få åka dit och uppleva det vita landskapet och kylan.
När Victor vill bjuda henne och hennes mamma på en weekend i Paris så blir Symone jätteglad, men när de står och väntar på tåget så hittar hennes mamma inte sitt pass. Till slut får Symone och Victor åka ensamma, vilket genast får mig att bli misstänksam. Victor känns lite för ivrig att bli av med hennes mamma, och när de kommer till Paris bestämmer han att de ska göra en längre resa under ett par veckor. Till Antarktis. Symone är såklart överlycklig, men oroar sig för sin mamma. Victor hindrar henne hela tiden från att ringa hem, och jag blir mer och mer misstänksam. Speciellt när det visar sig att han redan skickat deras vinterkläder i förväg till Paris (dock inga kläder till mamman).
Tillsammans med en brokig samling människor tar resan sin början, men det som börjar som en dröm, blir snart snarare en mardröm.

Den här boken gör mig lite obehaglig till mods. Jag litar inte en sekund på Victor, men det kan hända att jag bara är en ovanligt misstänksam och paranoid läsare. Det vet jag inte än. Dessutom förstår jag inte varför Symone inte upptäcker detsamma som jag.
Boken är lite konstig, men ändå spännande. Jag vill veta hur det ska gå. Dessutom gillar jag hela Antarktisgrejen. Vi får väl se hur det slutar...

Är det någon som läst den?