Nu är den slut. Boken som jag längtat och längtar efter och nu läst så sakta som man bara kan. Allt för att den skulle räcka så länge som möjligt. För även om den är 517 sidor så tog den slut för fort.
Den är bra. Ja, den är till och med riktigt bra. Mycket bättre än ettan (The wishing spell).
Språket är bättre, beskrivningarna fler och handlingen inte lika stressad. Dessutom älskar jag de nya karaktärerna. Mother Goose är helt fantastisk bl.a.
För er som inte läst ettan så kan jag berätta att den handlar om tvillingarna Alex och Conner som ramlar ner i en sagobok och hamnar i the Land of Stories där alla de klassiska sagofigurerna bor. Tiden har dock inte stått stilla där. Rödluvan, Askungen och de andra är vuxna nu och drottningar i sina respektive riken.
Nu har det gått ett par år. Alex och Conner är 13 år och tvingas tillbaka till sagovärlden när deras mamma blir kidnappad av The Enchantress som kastade förbannelsen över Törnrosa så att hon sov i hundra år.
Men vad vill hon med tvillingarnas mamma, och hur ska de kunna hitta henne när The Enchantress förstör kungariken i en rasande fart och förstör allt i sin väg? och som om det inte vore nog så är dessutom Askungens dotter borta!
Som tur är har de hjälp av Goldilocks (som jag älskar!), Jack (och bönstjälken) och den otroligt självupptagna Queen Red Ridinghood.
Jag älskar som sagt den här världen. Klassiska sagor i ny tappning finns det ju gott om nu, men de här har nåt litet extra som får mig att verkligen uppslukas och läsa med ett leende på läpparna. Dessutom är ju böckerna så sjukt snygga med kartor inuti och fina illustrationer i början av varje kapitel.
En fortsättning tack, Chris Colfer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar