The Death Cure

Så, nu är jag klar med den här serien, så vad tyckte jag nu om slutet?
Jo, jag gillade tredje boken trots att den var lite överallt.

Jag kan ju inte direkt säga något alls utan att spoila, men jag kan ju säga så mycket som att Thomas och de andra överlevarna från The Scorch Trials nu befinner sig hos Wicked för att få sina minnen tillbaka.
Spelet är slut och nu ska de få svar på alla sina frågor.
Såklart är det ju dock inte så lätt. Thomas minns redan rätt mycket och inser ju att Wicked som vanligt inte går att lita på. De har fortfarande hemligheter och de är inte riktigt klara med sina test trots att de säger så.

Det blir såklart en rymning, gruppen splittras och Thomas och hans gäng tar saken i gena händer i ett försök att överlista Wicked i vanlig ordning.

Det är här någonstans som jag blir lite trött. Det är en massa småhistorier hit och dit som de helt hade kunnat skippa, och när slutet väl kommer så är jag ändå kvar här med en massa frågetecken.

Här följer spoilers angående slutet!!!. Markera för att läsa: [ Alltså, vad hände med hela jordens befolkning? Alla som var sjuka i The Flare, dog de bara nu när det inte finns nåt botemedel? Och ska Thomas och de andra ca 200 personerna återbefolka Jorden? Och var är de ens? På nåt grönt skyddat ställe i något slags alternativt universum, eller? Jag fattar ingenting. Hela slutet kändes lite abrupt. ]

Hur som helst, det är slut och jag är inte helt besviken på boken även om det kanske låter så. Jag gillade den rätt mycket emellanåt, men jag hade gärna sett ett lite mer utvecklat slut.

Varma kroppar

I någon slags framtid förvandlas sakta men säkert fler och fler människor till zombier. "R" är en av dem som förvandlats, och han har ingen aning om hur eller när det hände. Faktum är att han inte har några minnen alls. Han minns inte ens sitt namn. Tillsammans med en massa andra zombier har de skapat sig ett hem på en gammal flygplats, och när begäret efter kött blir för stort tar de sig in till stan, där de levande fortfarande gömmer sig.
När de attackerar en grupp ungdomar och R äter en killes hjärna strömmar killens minnen in i honom, och någonting vaknar till liv i R. Han hinner se en glimt av hans liv med sin flickvän Julie och R känner sig lycklig för första gången. När han kommer tillbaka till verkligheten igen upptäcker han att Julie är där, bredvid killen han just dödat, och han tar henne med sig hem till flygplatsen.
Med sig har han också resten av killens hjärna och fler och fler av hans minnen fyller R medan han äter.
Under de närmaste dagarna blir R och Julie vänner och R bestämmer sig för att hjälpa Julie tillbaka hem till de levande, och sakta men säkert börjar något hända med R. Han blir mer och mer levande, och han är inte den andra zombien som påverkas.
Kan det finnas ett botemedel, och vad är det i så fall?

Jag är vanligtvis ingen zombie-älskare. Jag är lite för kräsmagad för allt hjärnätande, men den här boken var ganska snäll. R är en ovanligt sympatisk zombie, som jag faktiskt bryr mig om.
Inte världens bästa bok, men jag gillade den ändå.