The Peculiars

Den här boken köpte jag i somras på Science Fiction bokhandeln främst för att den har en sånt galet snyggt omslag. Jag läste inga recensioner innan jag började läsa, och jag tror att det var bra, för jag blev faktiskt lite besviken på den.

För det första så ska detta vara Steampunk, vilket jag inte fattade alls i den första halvan av boken. Jag satt och undrade i vilken tid denna bok utspelade sig, och med hjälp av klädbeskrivningarna så gissade jag på slutet av 1800-talet, vilket visade sig vara någorlunda korrekt.

 

----------------------------------------------------------------------

Huvudpersonen Lena bestämmer sig på sin 18:e födelsedag för att leta reda på sin far som försvann när hon var liten. Ryktena säger att han försvann till de yttre delarna av Scree, en plats för Peculiars; människor (?) som avviker från det normala. Peculiars är föraktade och sägs inte ha någon själ, och i Scree behandlas de som slavar och tvingas bla.a. att arbeta i gruvor.
Lena behöver verkligen få tag på sin far. Hon vill nämligen veta om hon verkligen är till hälften en Peculiar, något som sagts till henne ända sedan hon föddes med abnormt långa händer och fötter.
På tåget till Scree träffar Lena den unge bibliotekarien Jimson, och det är hos hans nya chef Mr. Beasley som hon får bo medan hon försöker att hitta en guide som kan ta henne vidare.

I Mr. Beasleys's stora bibliotek hittar Lena en bok med bilder på männsikor med vingar eller andra abnormiteter, och ju mer hon snokar runt, desto mer hemligheter verkar Mr. Beasley ha.
Vad sysslar han med egentligen, och kan hans nya uppfinning aerocoptern hjälpa henne dit hon ska?

Jag gillar den här boken så här i efterhand, men medan jag läste den så var den emellanåt ganska seg. Jag tycker om Lena, men jag önskar att jag hade fått känna henne lite bättre. Den får nåt slags mittemellan-betyg, för jag vet faktiskt inte vad jag tyckte.

Författarinnan heter Maureen Doyle McQuerry.