Försäljning av olästa böcker

Jag rensade ur min olästa-hylla igår och hittade en hög med böcker som jag troligtvis aldrig kommer att läsa. En del av dem har jag börjat läsa vid ett tillfälle, men gett upp av olika anledningar. 

Alla böcker är i nyskick. Några av dem är öppnade, men det syns inte på dem. 

Alla har mjuk pärm (häftade, danskt band eller kartonnage) om inget annat anges.

Så, nu är min fråga, vill någon ha dem? 

Jag tänkte att jag kunde sälja dem för typ 60 kr/st (portokostnaden är ca 50 kr/bok i vadderat kuvert).

Köper man fler än en så kan vi diskutera priset ifall de går i samma kuvert.

Är du intresserad? Maila mig på ibokensvarld@hotmail.com så berättar jag hur vi går till väga.

Sprickor och honugslim av Linzi Glass 

My so-called life av Joanna Nadin 

Kaninhjärta av Christin Ljungqvist 

Once dead, twice shy av Kim Harrison 

Karma Boulevard (inbunden) av Anna Kerubi

Evig natt (inbunden) av Michelle Paver 

The pain merchants och Blue fire av Janice Hardy (Del 1 och 2 i en trilogi)

Nybörjarguide till livet eller kaosteori av Lia Hills

Nearly departed och Immortal rules av Rook Hastings (del 1 och 2 i serie)

Jag vann!

Kom nyss hem efter en lång och rätt händelsefattig dag på jobbet och hittade ett mystiskt kuvert på hallmattan.
Det visade sig att jag vunnit biobiljetter till Beautiful Creatures som jag tävlat om på Beas bokblogg.
Yaaay! Min dag blev plötsligt lite roligare. Ännu bättre var ju att jag missat när de avslöjade vinnarna på bloggen, så det blev verkligen en riktig överraskning.

Blodsmagi

Efter sina föräldrars död får Silla en bok med posten. Någon som kallar sig Diakonen påstår att hennes pappa var en magiker utanför sitt vardagliga jobb som lärare, och även om Silla har svårt att tro det så finns bevisen framför henne i form av magiska formler skrivna med hennes pappas speciella handstil. Hundratals sidor, och alla har något att göra med blod. 

Gömd på kyrkogården bredvid sitt hus provar hon en av formlerna och blir chockad när hon upptäcker att det fungerar. Hon kan utöva magi med hjälp av sitt eget blod vilket både skrämmer och fascinerar henne.

En  bit bort iakttar nyinflyttade Nicholas hennes handlingar och känner genast igen dem. Hans mamma drev sig själv till vansinne genom att göra samma sak som Silla gör nu och det skrämmer honom att se det igen.

Den nyupptäckta hemligheten får Silla och hennes bror Reese att vilja ta reda på mer. För några månader sedan mördade nämligen deras pappa deras mamma innan han tog livet av sig, och de blir mer och mer övertygade om att magin på något sätt hade med det att göra. Hela stan pratar om att han var galen, men de vet att det måste ligga mer bakom.

Tillsammans börjar Silla, Reese och Nicholas att gräva i gamla hemligheter och utforska magin på egen hand, men allting har ett pris, och någon verkar vara ute efter deras nyfunna talang. 

Jag vet egentligen inte vad jag tyckte om den här boken. Ja, jag gillade den väldigt mycket först, men sen blev den lite för mycket blodbad för min smak. Det är blod överallt hela tiden och efter ett tag kände jag mig nästan lite avtrubbad. Det blev liksom för mycket. Silla blev bra på magin lite för snabbt och wow, vilket sammanträffande att Nicholas råkar ha ett förflutet fullt av magi och dessutom råkar ha alla sin mammas gamla magigrejer kvar i huset. 

Lite färre sammanträffanden hade nog gjort boken mer realistisk. 

Hur som helst så får den ett medelbetyg i slutändan, för den var inte dålig trots allt. 

Förr eller senare exploderar jag

Jag erkänner att jag inte läst denna fantastiska bok förrän nu. Jag har ju såklart hört hysterin runt The fault in our stars länge, länge, men inte riktigt fattat hur sant allt de sa var. Jag borde ju fattat. Det är ju ändå John Green som skrivit den, och han är helt enkelt a-ma-zing.

Hur som helst. Hazel och Augustus kan ju vara det sötaste och nördigaste paret på mycket länge.
Hazel har cancer i bland annat lungorna och har sin syrgastub med sig vart hon än ska. Hon vet att hon är allvarligt sjuk och hon vet att det inte kommer att bli bättre.
Till stödgruppen i kyrkans källare går hon bara för att hennes mamma ska få må lite bättre av vetskapen att Hazel träffar andra kids att prata med om sin sjukdom. Att Hazel aldrig pratar, utan spenderar tiden med att himla med ögonen behöver hon ju aldrig få veta.

Men... sen kommer Augustus dit för att hålla sin bästa kompis Isaac sällskap, och Hazel faller pladask.
Augustus är liksom allt som hon någonsin behövt. Han är härligt nördig, smart, snäll, galen och rätt impulsiv. Dessutom har han lyckats besegra sin cancer; visserligen med sitt ena ben som pris, men ändå.
De kastar sig in i ett förhållande trots att Hazel egentligen inte vill utsätta honom för det. Hon kommer ju att dö, och han har redan förlorat en flickvän till cancern.
Augustus vägrar dock att ge upp, och Hazel tvingas inse att en stund med honom (hur kort den än är) är mer än värt det.

Okej. Jag älskade den här boken! Älskade.

Men... (här kommer spoilers. Markera om du vill läsa ändå. Det är inga små spoilers, okej?)
[ Augustus, för i helvete, du kan ju inte bara gå och dö så där helt utan förvarning! Att det skulle kunna hända fanns inte ens i min tankevärld. Jag såg ju framför mig hur Hazel skulle tyna bort och du skulle stå där bredvid och hålla handen och citera litterära verk och le och vara oemotståndlig och stark. Du kan ju inte bara DÖ fattar du väl!? Jag hulkade och snyftade mig igenom den sista tredjedelen av boken tack vara det. ]


Så, är det löjligt sorgligt hela boken igenom? Nej. Hazel har en härligt sarkastisk humor, och så har även Augustus och Isaac.
Grät jag mig igenom den sista tredjedelen trots det? Japp.
Hur som helst så är det bara att buga inför John Green. Han är ett jävla geni. Just saying.