Pip Bartlett's guide to magical creatures

Pip är en 9-årig djurälskare som efter en incident med ett gäng enhörningar ska spendera sommaren hos sin moster och hennes dotter. Pip's moster är veterinär, men inte vilken veterinär som helst; hon specialiserar sig nämligen på magiska och ovanliga djur. Detta råkar dessutom vara det som Pip älskar mest i hela världen. I ryggsäcken har hon Jeffrey Higgleston's guide to magical creatures och hon har läst den så många gånger att hon kan allt utantill. Hon tror att hon vet allt som finns att veta, men oj så fel hon har!
I väntrummet till kliniken träffar Pip på allt från en Miniature Silky Griffin till en Common HobGrackle, och varje gång måste hon skriva till saker i marginalerna i boken.

När ett gäng Fuzzles (som är små runda lurviga bollar som sätter eld på sig själva när de blir stressade eller rädda) tar sig in i staden och skapar kaos så måste Pip och hennes moster lösa problemet snabbt.
Med hjälp av en livrädd och hypokondrisk enhörning så måste Pip och hennes nya vän Tomas lösa problemet.

Jag älskar ju Maggie Stiefvater och hennes sätt att skriva, och även om det här är något helt annat än The Raven Cycle så måste jag erkänna att jag läste den med ett leende. Så charmig och rolig bok.

Älgbarnet

När 17-åriga Jess plötsligt upptäcker att hon är gravid ställs allt på ända. Jess mamma blir förskräckt och är helt emot att dottern ska bli mamma så tidigt, och dessutom gillar hon inte alls Nick som är pappa till barnet.
Jess bestämmer sig i alla fall för att hon ska behålla barnet, men ytterligare ett stort problem uppstår när barnet hon föder visar sig vara en älg! Jo, seriöst, barnet är en stor älgkalv som växer med rasande fart och tar över hela huset med sina hårda klövar och sitt dåliga bordsskick.

Det är inte lätt att vara tonårsförälder, men det är ännu svårare när Älgis bajsar på golvet, förstör möblerna och blir utkastad från förskolan för att han inte klarar av att leka fint och inte kan prata ordentligt. Personalen tycker nämligen att Älgis uppför sig aggressivt och skrämmande mot de andra vanliga barnen när han brölar och vill leka.

I samhället finns några fler familjer med djurbarn och Jess går på föräldramöten och krissamtal om hur situationen ska hanteras, men hon vet ändå inte riktigt hur hon ska göra.
Hon vill ju Älgis bästa, men samtidigt vet hon att det här livet är helt fel för honom och snart är ingen av dem lycklig längre. Finns det någon lösning som passar alla?

Det här är en fullständigt absurd bok som jag ändå tycker väldigt mycket om. Jess har till en början svårt att acceptera att hennes barn är annorlunda än alla de andra "normala" barnen, men efterhand växer hennes kärlek till Älgis.
Han är ju inte onormal, bara annorlunda.

Meg Rosoff är en duktig författarinna och Älgbarnet är lättläst med massor av känslor och tankar som väcker tankar om normer och utanförskap.

Liebster award

Jag har blivit nominerad av Linn. Tack så mycket! :)

Här är frågorna som hon ställde och mina svar:

1. Vilken bokserie är din absoluta favorit?

Just nu The Raven Cycle av Maggie Stiefvater. Jag kan bara inte greppa hur bra den är.

2. Om du håller på eller vill skiva en bok vad ska den handla om?

Oj, ingen aning. Jag skriver inte alls och har sjukt dålig fantasi.

3. Om du skulle tänka ut ett eget fantasiväsen hur skulle det då se ut?

Som sagt, dålig fantasi. Men det skulle nog bli något med vingar.

4. Vad tycker du bäst om serie eller singel bok?

Det beror på. Ibland är det väldigt skönt med en ensam bok, men om den är bra så vill jag ju ha mer.

5. På vilket språk tycker du bäst om att läsa? Svenska? Engelska? Eller något helt annat språk?

Läser nog helst på engelska. Gillar att läsa på originalspråk om jag kan.

6. Vad tycker du om att man kan få recensionsexemplar? Bra? Dåligt? Irriterande? Fantastiskt?

Roligt, men ibland lite stressande om det dimper in böcker som man inte bett om.

7. Vilket är bäst? Äga eller låna böcker?

Äga. Helt klart. Nu jobbar ju jag på ett bibliotek, så jag borde väl säga låna, men jag gillar att äga.

8. Vilken bok i din bokhylla är du mest stolt över att du äger?

Min signerade The Graveyard Book av Neil Gaiman. 

9. Vilken bok var det som först fick in dig i böckernas värld? Det behöver inte vara din allra första bok utan det som fick dig att verkligen vilja läsa mer och mer och mer!

Okej, det första riktiga läsminnet jag har (förutom bilderböcker) är Kitty och balettmysteriet. Jag har läst den så många gånger som barn att jag fortfarande vet precis vad som händer.

10. Vad är du för intressen utöver böcker?

Pussel! Jag bygger 2000-bitars och älskar när allt hamnar på plats i ordning och reda. 

11. Om du skulle gissa, hur många böcker kommer du läsa det här året?

Jag har lite av en lässvacka just nu, men på Goodreads står mitt mål på 80 böcker, så jag hoppas att jag ska nå det.

Tack för frågorna! Det var roligt. Tyvärr verkar alla redan blivit nominerade, så jag skippar den biten. 

Hoppas att det är okej ändå. 

Jag ?

Jag

Half bad- Ondskans son

Nathan är en häxa. Det är visserligen inget konstigt med det, för det är det många som är. Problemet är bara att de allra flesta häxor är vita, men Nathans pappa är den mest fruktade svarta magikern som finns. Nathan är med andra ord halvt vit och halvt svart när det gäller hans magi.
När man fyller 17 år så får man genom en ritual tillgång till alla sina framtida krafter, och Nathans födelsedag närmar sig. Myndigheterna är livrädda för att han ska ha ärvt sin fars krafter och bevakar honom stenhårt. Han är mobbad och utstött av de andra vita häxorna i området och till och med hans egna styvsyster avskyr honom. Enligt myndigheterna bör alla svarta häxor förgöras, och då hjälper det inte om man också är halvt vit.

När allting till slut blir för mycket så bestämmer sig Nathan för att fly för att överleva. På jakt efter sin pappa som han aldrig träffat så hamnar han i det ena problemet efter det andra, ständigt jagad.

Jag älskar den här typen av fantasy som utspelar sig i en vardag som jag kan känna igen, även om den är full av magi.
Jag gillar Nathan och flera av de andra karaktärerna. Speciellt Nathans bror Arran som är hans enda riktiga vän.

Jag hade lite svårt för språket i början. Det känns platt och hackigt och jag vet inte om det har med översättningen att göra eller om boken bara är skriven så. Speciellt har jag svårt med de kapitel där boken är berättad i Du-perspektiv (tex Du vaknar alltså medan himlen ljusnar...). Det blir dock bättre genom bokens gång när berättarperspektivet ändras.

Allt som allt så gillar jag den här boken riktigt mycket! Tänker läsa del 2 på engelska för att se om språket blir bättre.