The Death Cure

Så, nu är jag klar med den här serien, så vad tyckte jag nu om slutet?
Jo, jag gillade tredje boken trots att den var lite överallt.

Jag kan ju inte direkt säga något alls utan att spoila, men jag kan ju säga så mycket som att Thomas och de andra överlevarna från The Scorch Trials nu befinner sig hos Wicked för att få sina minnen tillbaka.
Spelet är slut och nu ska de få svar på alla sina frågor.
Såklart är det ju dock inte så lätt. Thomas minns redan rätt mycket och inser ju att Wicked som vanligt inte går att lita på. De har fortfarande hemligheter och de är inte riktigt klara med sina test trots att de säger så.

Det blir såklart en rymning, gruppen splittras och Thomas och hans gäng tar saken i gena händer i ett försök att överlista Wicked i vanlig ordning.

Det är här någonstans som jag blir lite trött. Det är en massa småhistorier hit och dit som de helt hade kunnat skippa, och när slutet väl kommer så är jag ändå kvar här med en massa frågetecken.

Här följer spoilers angående slutet!!!. Markera för att läsa: [ Alltså, vad hände med hela jordens befolkning? Alla som var sjuka i The Flare, dog de bara nu när det inte finns nåt botemedel? Och ska Thomas och de andra ca 200 personerna återbefolka Jorden? Och var är de ens? På nåt grönt skyddat ställe i något slags alternativt universum, eller? Jag fattar ingenting. Hela slutet kändes lite abrupt. ]

Hur som helst, det är slut och jag är inte helt besviken på boken även om det kanske låter så. Jag gillade den rätt mycket emellanåt, men jag hade gärna sett ett lite mer utvecklat slut.

Färgen på drömmar

Färgen på drömmar är en bok som visade sig vara riktigt svår att skriva om. Jag har massor av tankar, men jag har lite svårt att samla dem.

17-åriga Josie bor i New Orleans franska kvarter på 1950-talet. Hon har drömmar som är så stora att hon knappt vågar prata om dem, men det spelar ingen roll. Hon har ändå ingen chans att uppfylla dem. Hon drömmer om att börja på college och ta sig bort ifrån New Orleans där alla känner henne som dottern till en hora.
Ja, Josies mamma är prostituerad och långt ifrån den kärleksfulla förälder som Josie skulle behöva. Själv städar hon på bordellen tidigt på mornarna och finner ett hem hos Charlie och hans son Patrick som äger den lokala bokhandeln. Där träffar hon en ny vän som får hennes drömmar att växa ännu mer. Kanske finns det en chans att hon kan lyckas trots sina förutsättningar och sin bakgrund.

Men när Josies mamma rymmer med en välkänd gangster så tar det inte lång tid innan problemen hopar sig. En rik affärsman hittas mördad, Josie gör ett fynd på bordellen och plötsligt är hennes mamma anklagad för mordet!
Josie ljuger för att skydda sig själv och sin mamma, och plötsligt flyger lögn på lögn ur henne innan hon hinner stoppa sig själv. Tur att hon har sin pistol och bordellens ägare Wille.

Jag gillade den här boken. Den är annorlunda och Josie är en tuff tjej, men jag saknar 50-talskänslan.
Om det inte hade stått på bokens baksida att den utspelade sig då så hade jag aldrig kunnat gissa. Att döma av kläderna som nämns emellanåt så kan jag förstå att den utspelar sig bakåt i tiden, men det känns inte riktigt så när jag läser. Jag får heller ingen riktig New Orleans-känsla.
Boken hade kunnat utspela sig när- och varsomhelst, och det förtar lite av känslan jag hade väntat mig.
MEN, det gör inte så mycket. Det är en bra bok med djup och härliga karaktärer. Det är spännande, tragiskt och ändå lite vackert på nåt sätt bland allt det skitiga.

Jag fick den här boken som e-bok från Booked, men hade redan lånat hem den riktiga boken från biblioteket, så jag läste den istället.

Blue Lily, Lily Blue (The Raven Cycle 3)

28 oktober kommer äntligen tredje delen i The Raven Cycle-serien av Maggie Stiefvater.

Jag kan inte vänta!!!

Men hörrni, vad tycker vi om det här omslaget?

Jag gillar det inte alls av någon anledning. jag tycket kanske till och med att det är det fulaste av alla tre.

Jag vet inte. Huvudsaken att innehållet håller måttet. Jag är så sjukt pepp!

Trolldomsakademien: Eldhäxan

När Miranda för första gången kommer till Trolldomsakademien i Morwhayle så är hela skolan upp och ner. En av lärarna har hittats död på elevtoaletten och en annan lärare är försvunnen.
Skolan är dessutom ett riktigt mysterium. Rummen byter plats hela tiden, det finns demoner på toaletten och det första råd Miranda får är att det alltid är bra att ha badkläder under kläderna.

Miranda har till en början svårt att passa in. Hon har alltid varit utanför, men här finns elever som är ännu mer annorlunda än hon är. Vad sägs till exempel om att ha en drake som klasskompis?
Trots allt nytt så finner hon sig till rätta. Hon träffar Emmi och Orville som har bestämt sig för att lösa mysteriet med den döda läraren, och de har redan en ledtråd. Nu behöver de bara Mirandas hjälp. Hon har nämligen en förmåga som visar sig vara riktigt användbar.

Det hela visar sig dock vara farligare och svårare än väntat, och till slut måste de ta hjälp av skolans nya lärare Malda, tidigare ond demonprinsessa.

Jag tyckte jättemycket om den här boken. Den är spännande, rolig och ett riktigt deckarmysterium.
Malda känner jag dessutom igen från Peter Bergtings tidigare serie Legenden om Morwhayle.

Visst, det är ju en mellanåldersbok, med allt vad det innebär rent språkmässigt, men jag blev ändå positivt överraskad. Jag gillar att Peter Bergting tillåter sig att vara lite invecklad och detaljrik även om han skriver för 11-14- åringar.

City of heavenly fire

Den är slut nu!!!
Jag har en riktig hatkärlek till böcker som jag älskar men som jag inte vill ska ta slut.
Liksom, ska jag läsa fort så att jag får se hur det går, eller ska jag läsa långsamt så att den inte tar slut så fort?
Det här är ju sista delen i The Mortal Instruments-serien, och efter sammanlagt 3161 sidor är jag ganska nöjd när jag slår ihop pärmarna för sista gången (tills jag bestämmer mig för omläsning).
Jag är faktiskt nöjd.
Oj, så orolig jag var att slutet inte skulle bli bra, men det blev det. Jag vågar till och med sträcka mig så långt så att jag kan säga att den här boken var en av mina absoluta favoriter. Kanske till och med den bästa delen av alla.

Det var massor av Magnus Bane, som jag ju älskar, men framförallt hade den en väldigt sammanhängande kronologisk handling som flöt på väldigt fint och behagligt. För att vara 725 sidor lång så var den också väldigt lätt- och snabbläst.

Och (SPOILERS!!! Markera texten om du vill veta)
[Jem är tillbaka!!! Jem! Han var min absoluta favoritkaraktär i The Infernal Devices-serien, och nu är han tillbaka som Broder Zachariah. Allt är bra nu.]

Längst bak flaggar dock Cassandra Clare för sin nästa serie i samma anda. Den ska komma ut hösten 2015, och även om jag tycker att detta börjar bli lite tjatigt så vet jag ändå mycket väl hur någon jag känner kommer att sitta där med första boken i händerna och ett fånigt leende på läpparna.
Det här är en värld som jag älskar och karaktärer som jag inte är redo att släppa riktigt än.

Nya böcker i brevlådan

Idag hämtade jag ut ett paket med fyra böcker som jag bytt till mig från Bokparadiset.

Jag har länge varit sugen på den här serien eftersom jag tycker att de är så fina, men efter att ha läst lite mer om dem på Goodreads bl.a. senaste dagarna så börjar jag undra om mitt bokbyte var en så bra idé.

Åsikterna är många, och iofs rätt delade, men de flesta verkar inte vara speciellt imponerade.

Jaja, vi får se. Jag ska ge dem en chans, för jag har ju blivit överbevisad förr.

I paketet fanns också Kurt Cobain finns inte mer av Hanna Jedvik som jag inte läst men hört mycket gott om. 

Tack Bokparadiset för bokbytet. Hoppas du gillar de du bytte till dig. 

Bokbyte

Nu har jag uppdaterat min bokbyteshög litegrann. Kolla fliken här ovanför.

Jag sorterade om min bokhylla från färgsortering till bokstavordning och insåg bland annat att jag har dubbletter av Francesca.
Dessutom har jag Cinder på svenska, men resten av serien på engelska. Vill därför byta bort Cinder.
Rensat ut lite gammalt, lite nytt, lite oläst och lite som blivit halvläst eller bara läst en gång.

Alla böcker är i fint skick om inget annat anges. En del är som sagt inte ens lästa.

Är du intresserad av någon bok och har något roligt att byta med så lämna en kommentar eller skicka ett mail.

The Scorch trials (Maze Runner #2)

VARNING!

Om ni inte läst Maze Runner, så rekommenderar jag inte att du läser den här recensionen. Det är som vanligt omöjligt att skriva om del 2 om man inte får nämna del 1.

Thomas och de som fortfarande lever av killarna har tagit sig ut ur labyrinten. Nu sitter de inlåsta, fortfarande i klorna på Wicked, organisationen som styrt deras liv så långt tillbaka de kan minnas. Den enda som fattas är Teresa, och Thomas kan inte få kontakt med henne hur mycket han än försöker ropa på henne i huvudet.

Deras kamp är dock inte över än. Efter ett flertal obehagliga händelser så är det dags för fas två.

De ska ut genom en dörr, gå mot norr och nå ett utsatt mål inom fjorton dagar. Bara om de lyckas ska de få ett pris som bokstavligt talat kan rädda deras liv. 

The Scorch, området som de ska korsa, är allt annat än trevligt. Det är kokhett, uttorkat, befolkat med minst sagt livsfarliga människor, och dessutom är de inte de enda som fått ett uppdrag. Det finns en annan grupp också, och deras uppdrag är att förstöra.

Jag älskade den här boken. Precis som i första boken så gillar jag att jag inte vet något mer om vad som händer än vad Thomas och de andra vet. Det är lite klarare nu, men fortfarande proppfullt med frågetecken. Nu ska jag kasta mig in i sista delen och förhoppningsvis få svar på mina frågor. 

Book photo challenge: June

Tänkte försöka mig på detta. Jag är rätt värdelös på sånt här, men tänkte ta de som jag tycker verkar roliga iaf. Vissa kanske jag hoppar över, vi får se. 

Jag postar på Instagram (ibokensvarld) om ni vill se hur det går för mig. Haka på vetja!

Hittade den på Books & Cupcakes.

Allt bör taggas med #bookphotochallenge

Neil Gaiman

Jag är smått lycklig över det här kan jag säga. Min favoritbok är signerad av Neil himself. Jag är ett stort fan, och just den här boken har jag lyssnat på 2-3 ggr med Neil som uppläsare. Helt briljant. 

Efter besvikelsen över att han inte skulle signera efter författarsamtalet på Kulturhuset tog jag beslutet att åka till Stockholm dagen efter också. Bussen var sen, tåget var sent, det var iskallt ute, jag halvsprang till sf-bokhandeln (där signeringen ägde rum) och lyckades få sista köbiljetten till signeringen! Sedan väntade jag, och väntade, och väntade. Och sen hörrni, sen fick jag mitt namn på en gravsten och stod där och log som en lycklig idiot innan jag halvt skuttade ut därifrån med boken tryckt mot bröstet i bästa boknördsanda. Bästa dagen ever.