Författarbesök och tävlingsvinst

Just nu har vi Kulturveckor i min kommun och det har varit tårtkalas, musik, utställningar och annat för hela slanten.
Vi har dessutom haft besök av tre barn- och ungdomsboksförfattare under veckan, vilket har varit himla roligt!

I tisdags hade vi besök av spök- och skräckförfattarinnan Lena Arro.
Igår var Lisa Bjärbo hos oss
och idag var Frida Nilsson här. De har pratat på biblioteket för inbjudna skolklasser (5:or, 8:or och 3:or) och jag har lyssnat och njutit. Så himla gulliga gulliga var de, alla tre.

Allra högst skrattade jag nog dock när Frida Nilsson pratade om sina Hedvig-böcker. De är helt fantastiska och borde läsas av alla barn i lågstadiet. Och alla vuxna som behöver skratta och minnas hur det var när man var typ 8-9-10 år.

Dessutom så fick jag The Maze Runner i brevlådan igår. Jag vann den ju i Schitzo-Cookie's tävling och är sugen på att börja läsa. Ska bara avsluta ett par andra böcker först (har jag lovat mig själv i något svagt ögonblick. Troligtvis samtidigt som jag tog det idiotiska beslutet att ge mig själv köpstopp vad gäller böcker).

Fifty shades of Grey

 

Detta inlägg innehåller SPOILERS om ni inte läst boken! You have been warned. ;)

Okej, nu har jag läst den- årets mest omtalade bok(?).
Jag måste ju erkänna att även om jag inte trodde att jag skulle gilla den så har jag varit jäkligt nyfiken på den ett tag.

Hur var den då?
Ehh...var ska jag börja?

Alltså... Anastasia Steele är en oskyldig college-student som en dag blir ivägskickad av sin sjuka rumskompis för att göra en intervju med Christian Grey, en ung, svinrik företagare av något slag (jag läste inte så noga för att vara ärlig). Han är rätt arrogant, bossig men också aningen flirtig och Anastasia är obekväm under hela intervjun, men ändå kan hon inte sluta tänka på honom efteråt.

Okej, där är upptakten, den tar typ 10 sidor. Sedan dyker Christian upp i en affär där Ana jobbar och köper kablar och rep och grejer och plötsligt bjuder han ut henne, hon säger okej, han bara "Vi tar min privata helikopter tvärs över landet hem till mig ikväll" och hon bara "Okej'rå".
Ehh...?
Hur som helst, han flirtar ännu mer, men gör klart att han inte vill ha ett förhållande. Han visar sin "dungeon" där han har alla sina piskor och bondage- och s/m-prylar och säger saker som att "Ju mer du underkastar dig mig, desto mer njutning får jag. Detta handlar bara om mig". Och hon bara "Näe! Eller, ja, varför inte?"
Alltså, börjar ni märka min skeptisism?
Sen blir det sex, hörrni. Massor. Typ varje sida man vänder har detaljrika sexscener, och visst, det är rätt hett ibland, men jag tröttnar rätt fort faktiskt.

Det hela känns rätt overkligt och kanske är det så att jag inte alls förstår mig på det här med dom/sub-förhållanden, men jag är inte så fasligt imponerad.
Dessutom är boken rätt dåligt skriven.

Har ni läst den, och vad tyckte ni?

Också, kolla detta underbara klipp. Jag skrattar ihjäl mig.

Liesl & Po

Två träskrin byter plats.
Ett innehåller askan efter en bortgången far och den andra världens mäktiga magi.

Liesl är inspärrad på en vind av sin elaka styvmor. Hon har suttit där sedan hennes pappa dog, och hennes enda tidsfördriv är att sitta vid fönstret och rita.
En dag uppenbarar sig två skuggor i ena hörnet av hennes rum, och först förstår hon inte alls vad det är som händer. Den större skuggan pratar med henne! Det visar sig att hon har besök från andra sidan, och spöket Po och hans hund/katt Knytet blir snabbt hennes enda vänner.
Po lyckas kommunicera med Liesl's far och sporrad av hans sista önskan bestämmer hon sig för att rymma.

I andra änden av stan lever alkemistlärlingen Will ett allt annat än trevligt liv. Han behandlas som en slav av den elaka alkemisten, och en natt blir han ivägskickad med ett väldigt viktigt träskrin som ska levereras till en kvinna i andra änden av staden. På vägen stannar han för att titta på den vackra flickan som alltid sitter i vindsfönstret på Höglandsvägen, och plötsligt ändrar han sina planer för kvällen. Han tar en annan väg, stannar för att göra ett annat ärende och när natten är slut har fel skrin nått målet, något som den utmattade Will är totalt omedveten om.

När misstaget uppdagas händer allt mycket snabbt och Will tvingas fly. Han hoppar på ett tåg, omedveten om att Liesl precis gjort samma sak tillsammans med Po, Knytet och träskrinet med det hon tror är sin fars aska. Samtidigt är alla deras fiender dem hack i häl...

Jag köpte den här boken på Bokmässan. jag hade inte planerat att köpa den, men den stod där på en hylla och var så himla fin att jag inte kunde stoppa mig själv.
Dessutom gillade jag Lauren Oliver's tidigare böcker Resten får du ta reda på själv och Delirium.

Den här är lättläst, gullig, spännande och mysig. Jag får lite Eva Ibbotson-feelings, om ni läst något av henne. Barn, spöken, missförstånd och äventyr. Härligt.

JAG VANN!!!

Alltså, kan ni förstå detta? Efter 10 kluriga deltävlingar och 49 deltagare så vann jag tävlingen hos Miria som driver Schitzo-Cookie's bokblogg.

Detektivarbete är väldigt roligt, och ibland var det lätt och ibland fick jag klura i dagar för att komma på svaren, men skam den som ger sig!

Jag fick önska mig en bok, och valde The Maze Runner som jag länge velat läsa pga massor av spännande recensioner överallt i bloggvärlden.

Hurra för mig, och tack Miriam för den roliga tävlingen.

Clockwork Prince

I veckan läste jag äntligen ut Clockworl Prince av Cassandra Clare.
Precis som första boken, Clockwork Angel, så tog den här boken mig evigheter att komma igenom. Jag vet inte riktigt varför, för jag älskar bokens värld och karaktärerna och allt, men handlingen i den här serien är mycket segare än i The Mortal Instruments.
Första halvan av boken var rätt trög, men slutet gillade jag jättemycket.
Jag vill inte avslöja så mycket för er som inte läst denna, eftersom det är en del i en serie, men jag älskar Tessa's kraft. Jag vill också kunna förvandla mig till vem som helst. Det skulle vara så coolt.

Förresten, är det fler än jag som stör mig på att karaktärerna i de båda serierna är kopior av varandra?

Will och Jace? Typ samma person fast med olika namn. Svåra, tuffa, sexiga, struliga men snälla. Dessutom faller Clary och Tessa pladask direkt, även om det är allt annat än okomplicerat.

Jem och Alec? Typ likadana. Också tuffa, men lite mjukare och snällare än sina bästa vänner.

Clary och Tessa? Ja, förutom att det är skillnad på tjejer på 1800-talet och 2012 så är de ganska lika. Båda tror att de är människor, visar sig ha fantastiska krafter, faller för Will/Jace, tuffar till sig och passar slutligen in.

Också: Magnus Bane. Så glad att han är med i bägge serierna. Älskar hans humor och sarkasm.

Blir det tjatigt pga detta? Nja, lite kanske, men jag gillar det ändå.
Ingen idé att försöka inbilla mig själv att jag inte kommer att läsa fortsättningarna på båda serierna.

Bokmässan

I fredags var jag alltså på Bokmässan och sprang runt som en yr höna tillsammans med tusentals andra boknördar. Jag hade gjort mitt eget program med hålltider innan, men oj, vad svårt det var att hinna allt. Man fastnar ju så lätt på sträckan mellan det ena och det andra.
Hur som helst så hann jag med mina viktigaste punkter, vilka bl.a. var Sven Nordqvist, Erlend Loe och Lennart Hellsing. Mycket nöjd med detta.

 

Här är:

John Ajvide Lindqvist som pratade om sin nya bok som lät himla spännande.

Lennart Hellsing i sin urfina kostym.

Sven Nordqvist, som tyvärr inte var hälften så rolig som sina bilder, men ändå intressant.

Erlend Loe som jag verkligen gillar.

 

Lyckades också få en hel del böcker signerade av Lennart Hellsing, Sven Nordqvist, John Ajvide Lindqvist, Erlend Loe, Lene Kaaberböl, Harald Rosenlöw Eeg, Jenny Valentine och Björn Hellberg (som signerade till min mamma som fyllde år igår). Min dator vägrar för övrigt att skriva norska Ö, so ni får leva med svensk stavning.

 

Kom hem med en ordentlig bokhög (inte förvånande). Förutom de signerade så köpte jag också Liesl & Po av Lauren Oliver och Karma Boulevard av Anna Kerubi. 

 

Självklart behöver man ju ursöta anteckningsböcker också. Och söta knappar.

 

Det var en väldigt lång och intensiv dag, men jag klagar inte. Det var ju trots allt bokmässan...