I torsdags var det äntligen dags för David Levithan att ta plats på Kulturhusets Internationella författarscen. Jag hade väntat i vad som kändes som en halv evighet och stod framför bokhyllan i onsdags kväll och velade över vilka böcker jag skulle ta med mig för att få signerade. Jag äger ju allihop.
Till slut valde jag Ibland bara måste man, Every day och Two boys kissing.
Hur var han då? Jo, helt fantastisk.
Med värme och humor pratade han mest om Two boys kissing, Every day och Ibland bara måste man. Precis de böckerna som jag tagit med mig. Perfekt.
Han pratade också om samarbetet med John Green när de skrev Will Grayson och om samarbetet med Rachel Cohn.
Och tydligen visste han inget om slutet när han skrev Every day. Han bara började och sen tog han ett kapitel i taget utan att veta vem A skulle vara i nästa kapitel. Helt galet.
Trots allt ganska allvarligt prat om Two boys kissing så fick vi skratta en del också.
När Roger Wilson satt och introducerade honom på svenska i början så skrek han tex plötsligt "Lies! It's all lies!" mitt i en mening vilket fick alla att hoppa till och börja gapskratta.
Sedan signerade han böcker utan stress och skrev olika saker i alla mina tre böcker.
Väldigt lyckad kväll och nu gillar jag honom ännu mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar