15-åriga Ruby har precis förlorat sin mamma, och sitter nu i ett flygplan på väg till Los Angeles, där hennes pappa bor. För varje minut kommer hon längre och längre bort ifrån sin bästa kompis Lizzie och sin underbara pojkvän Ray. Dessutom kommer hon för varje minut närmare och närmare mannen som kallar sig själv för hennes pappa. Ruby hatar honom. Han skiljde sig ifrån hennes mamma innan Ruby ens föddes, och fast han inte hört av sig på femton år, så är han nu överlycklig för att hon ska bo hos honom. Rubys pappa är dessutom inte vem som helst. Han är den världskände skådespelaren Whip Logan (världens löjligaste namn dessutom!) som alla älskar. Alla utom Ruby. Hon hatar honom när flygplatsen är full av paparazzis och han lugnt skriver autografer medan de fotograferar henne. Hon hatar hans hysteriska hus, där hallen är större än hela hennes förra hus, hon hatar hans fem skitsnygga bilar, den jättestora poolen och allt han gör.
Dessutom hatar hon sig själv för att hon inte kan låta bli att tycka om det litegrann.
Det enda hon gillar är pappans assistent Max, som också bor i huset. Han får hennes tillvaro att bli lite roligare. Speciellt när hon saknar Lizzie och Ray och deras mail slutar att komma...
Om ni läst Sonya Sones tidigare böcker Vad mina vänner inte vet och Vad min flickvän inte vet, så vet ni hur den här boken är skriven. Precis som de tidigare så är den skriven nästan i diktform, med väldigt lite text på varje sida. Jag gillar det, för jag gillar att läsa mellan raderna.
-------------Och så lite spoilers!!!--------------
Alltså, var det verkligen bara jag som fattade direkt varför Whip lämnade hennes mamma?
I samma sekund som Max klev in i boken i hela sitt fabulösa jag, så fattade man ju att han var ihop med Whip, trots presentationen som "hans assistent". Kanske är det bara jag som ser homosexuella förhållanden i allt jag läser och har en awesome gaydar, men jag tyckte att det var uppenbart.
Någon som läst boken? Listade ni ut det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar