20 juli 2014
Alex as well
"Why does it matter whether I am a boy or a girl? But it does. It really, really matters."
Alex är 14 år och har en identitetskris som de flesta andra i hennes ålder. Eller, kanske inte precis som alla andra.
När Alex föddes kunde läkarna inte avgöra om barnet var en flicka eller en pojke, och under de första åren uppmanades föräldrarna att iaktta sitt barn och anteckna vad och vilka hen lekte med. Sedan blev de tvingade att välja vilket kön deras barn skulle ha. De valde att uppfostra Alex som en pojke och kände sig nöjda med det, men Alex har alltid känt att det är något som är fel inuti, inte bara utanpå där hon är liksom lite av varje.
"You know what it feels like? It's like someone got it wrong to start with. That's what I feel inside. When I was born they went it's got a noodle, it must be a boy, but I'm not a boy on the inside.
I say to Crockett, ´Have you ever heard someone sing the wrong lyrics to a song, like the Beatles song, "She's got a chicken to ride"? It's wrong and it seems so silly to you that the other person could think that's how the song goes.
But then imagine you heard everyone sing it, like, even the actual Beatles. So you assume that, OK, they must be the real lyrics, even though it's absurd. It's like that."
Efter en traumatisk händelse i skolan så bestämmer sig Alex för att nu får det vara nog. Hon är en flicka och tänker leva sitt liv som en sådan, oavsett vad hennes föräldrar säger. De är nämligen helt galna och vägrar att ens försöka förstå. Hennes mamma är psykiskt instabil (minst sagt) och hennes pappa vet inte vad han ska tycka eller göra.
Med ny skola, nya vänner och nytt utseende hoppas Alex på en nystart, men hur lång tid kommer det att ta innan sanningen kommer fram?
Jag gillade den här boken. Jag läste ut den snabbt eftersom den är rätt lättläst och himla lätt att fastna i. Språket slår väl inte mig med häpnad, men det är ett skönt driv i den och den är rätt underhållande.
Jag gillar när tjej-Alex pratar med kill-Alex som liksom fortfarande hänger kvar i hennes kropp och huvud och vill reagera och säga typiska killsaker medan hon försöker uppföra sig som den tjej hon nu vill vara.
Det skulle kunna bli rätt stereotypiskt och fördomsfullt, men det blir det ändå inte. Jag gillar't.
Etiketter:
engelska,
familj,
hbtq,
identitet,
kärlek,
livet,
ungdomsbok,
utanförskap,
vänskap
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar